Author Archives: lvnleaks

Avslöjande: Länsklinikchefen underskattar transportkostnaderna grovt

Igår kunde vi berätta att länsklinikchefen Johan Nilsson räknat fel på 40 % av besparingen. Idag kan vi gå vidare och berätta att han kraftigt har underskattat kostnaderna för transporter.

För att få ihop sin besparing på 10 miljoner kronor har Johan Nilsson inte bara räknat med att behålla intäkterna från akutoperationer i Sollefteå från andra län trots att han vill avveckla akutoperationer. Utan han räknar också med att kostnaderna för transporter bara kommer att öka med 0,5 miljoner kronor.

I underlaget beräknar Nilsson inte att ambulansens kostnader ska öka alls utan att den ökade transporterna ska klämmas in i nuvarande budget.

Så har vi räknat

I underlaget framgår det inte alls hur Johan Nilsson har räknat. Han kan lika gärna ha satt ett finger upp i luften och gissat.

Vi har tittat på hur befolkningen är utspridd i Sollefteå och Kramfors kommuner och vi har också tittat på hur långt de har från respektive ort till Örnsköldsviks sjukhus dit de akuta operationerna ska flyttas enligt Nilssons förslag.

Sen har vi fördelat de 365 akuta operationerna (1 per dag enligt Nilsson) på de olika orterna. Vi har också räknat skillnaden i transport mellan att patienterna skulle åka till Sollefteå eller Örnsköldsviks sjukhus.

Vår beräkning är extremt konservativ. Vi har t.ex in räknat in hur långt t.ex en ambulans måste köra för att komma till patienten utan utgår för att ambulansen mirakulöst finns på plats när den behövs.

Vi är medvetna om att denna metod inte är 100 % ig korrekt eftersom vi inte tagit med variabler som att folk kan bryta höften på en annan ort än de är bosatt. Vi har inte heller tagit in det faktum att många patienter kanske först körs till Sollefteå sjukhus för vård innan de skjutsas för operation till Örnsköldsvik. Men allt detta borde tala till Johan Nilssons fördel så vår kalkyl är extremt konservativ.

Som att ta en rejälomväg till Madrid

Förslaget innebär att transporterna av personer i behov av akuta operationer – tur och retur – till Örnsköldsviks sjukhus kommer att öka med nästan 4616 mil.

Det är som att ta bilen från Sundsvall för att åka till Madrid via en rejäl omväg! Varje år!

Madrid

Om du berättar att du ska åka den sträckan med bil varje år så skulle varenda miljöpartist gå i taket. Men att transportera gamla, barn och akutpatienter samma sträcka verkar däremot vara i sin ordning.

Ta bussen!

Att skeppa folk ca 4616 mil beräknar Johan Nilsson ska kosta landstinget Västernorrland 500 000 kronor i ökade transportkostnader.

Det enda sättet han kan klara av den matematiken är om huvuddelen av patienterna som är i behov av akuta operationer väljer att ta bussen till operationssalen.

Kostnadsposter som inte finns…

Däremot har Nilsson inte räknat några ökade kostnader för ambulansen. Att driva en ambulans kostar ungefär 5 miljoner kronor per år med bemanning eller någonstans mellan 70-100 kr/km. Vi har återigen räknat konservativt och räknat att ambulanserna i Landstinget Västernorrland bara kostar 70 kr/km.

Det skulle betyda att transporterna tur och retur för en ambulans till Örnsköldsviks sjukhus från Ådalens olika orter skulle ge en merkostnad på 3,2 miljoner/år. Detta bara för att ambulansen ska åka till Örnsköldsviks sjukhus och lämna patienten (återigen vi har inte räknat på kostnad för framkörning eller eventuellt stopp i Sollefteå för bedövning osv.).

Utöver detta tillkommer kostnader för när patienten ska återvända hem från operationssalen eftersom ambulansen inte kan sitta och vänta tills patienten är opererad och frisk nog att åka hem. Om vi säger att patienterna då inte får åka ambulans hem utan bara vanlig taxi (150 kr/milen) ger det en merkostnad på 346 167 kr.

Alltså bara 3,5 miljoner i ökade kostnader för transporter. 3 miljoner kronor mer än det Johan Nilsson har räknat in.

Det innebär att hela Nilssons besparing är uppäten av transporter och räknefel.

Glädjekalkyl även utan ambulans

Även om vi hävdar att bara hälften av patienterna får åka ambulans och resterande får åka taxi till operationssalen så spricker Johan Nilssons budget.

Om ambulansen står runt knuten när du gör illa dig och bara hälften får åka ambulans till sjukhuset och därefter taxi hem samtidigt som den andra halvan bara får åka taxi så ger det en ökad kostnad på 2,6 miljoner kronor. Alltså 2,1 miljoner MER än det Johan Nilsson har kalkylerat.

Med andra ord,

Det enda sättet som Nilssons kalkyl går ihop är om landstinget räknar med att när Agda 88 år ramlar och bryter höften eller när Stina 8 år bryter benet så ska de ta bussen till operationssalen.

Ska någon av dem välja sjukresa med taxi så spricker Nilssons budget och behöver någon av de smärtstillande och ambulans så spricker Nilssons budget.

En stark vädjan till länets politiker.

Ni måste kräva bättre underlag.

Ni måste räkna själva.

NI måste kritiskt granska material som ni får.

Vi medborgare förtjänar bättre.

Avslöjande: Länsklinikchefen räknar fel på 40% av besparingen!

Bakgrund – det här vet vi

Två-tre veckor innan sammanträdet till Hälso- och sjukvårdsnämnden den 16/2 hör förvaltningschefen Nina Fålbäck-Svensson av sig till länsklinikchefen för ortopedin, Johan Nilsson.

Budskapet är att det är bråttom och politiken har beställt att förslaget från i höstas där akutortopedin skulle flyttas från Sollefteå till Sundsvall ska dammas av.

Stressen är stor, Johan Nilsson ställer in möten med medarbetare de kommande dagarna och börjar arbetet direkt. Löften om dialog, omtag och nytag slängs ut genom fönstret istället ska nedläggningen säljas till medborgarna genom en direkt felaktig och bedräglig kommunikation.

 

Förslaget

Johan Nilsson skrapar ihop ett förslag som bygger på att den planerade kirurgin inom ortopedin ska flyttas till Sollefteå. Tanken är att Sollefteå ska avlasta Sundsvalls sjukhus som på grund av vårdplats brister inte klarar av sina köer. Istället ska Sundsvall och Örnsköldsvik ta över akutpatienterna från Sollefteå.

Besparingen på att flytta planerade operationer till Sollefteå och därmed minska köpet av utomlänsvård ska bli 7,5 miljoner.

Flyttar man akutortopedin från Sollefteå så blir besparingen 2,5 miljoner kronor (avveckling av en jourlinje).

Totalt ska Johan Nilsson spara 10 miljoner alltså. Men för att spara 10 miljoner så måste man lära sig att räkna som landstinget.

 

Räkna som landstinget Västernorrland!

I förslaget hävdar Johan Nilsson att han kan spara 10 miljoner, detta är dock såväl önsketänkande som vilseledande. Nilsson försöker att äta och samtidigt ha kakan kvar.

I sin bakgrundsbeskrivning skriver Johan Nilsson att landstinget har intäkter på 3,9 miljoner per år från Sollefteå sjukhus för utomlänsvård. I noten skriver han att det är patienter från Jämtland.

 

akutortopedi

Det är fullt rimligt för många som bor över länsgränsen är det lättare och närmare att ta sig till Sollefteå i akutfall än till Östersund. Eftersom Sollefteå sjukhus bara genomför akuta operationer från Jämtland så räknar Johan Nilsson alltså med att ha kvar intäkterna även om inga akuta operationer utförs i Sollefteå.

Redan där är den tänkta besparingen bara 6,1 miljoner.

Därefter så höftar Johan Nilsson friskt om ambulanskostnaden och det är ett stycke mästerlig centraliseringsmatte.

TROTS protesterna från ambulansverksamheten så höftar Johan Nilsson med att ambulansverksamheten inte kommer att beröras särskilt mycket. För han har räknat med att om man SLÅR ut antalet akutfall så rör det sig om 1 ambulanstransport per dygn till Ö-vik vilket inte skulle påverka antalet ambulanser utan BARA öka transportkostnaderna med 2 miljoner.

Problemet med Nilssons matematik är att han verkar tro att patienterna kommer att inordna sig hans centraliseringsplan.

Att äldre människor i Ådalen kommer att träffas på torget och göra upp om en turordning där bara en får ramla och slå sig varje dag.

Men i november när den första halkan slår till och FLER än 1 äldre människa behöver akuthjälp så kommer Johan Nilssons planekonomi att falla i bitar. För då kommer kraven på ambulanser som ska köra oftare och längre att öka.

Då kommer kostnaderna att öka.

En ambulans kostar någonstans mellan 6-12 miljoner varje år, har en leveranstid på 6 månader och dessutom kräver bemanning från personal som landstinget inte har.

Av besparingen på 10 miljoner återstår nu bara kostnader. Den här sortens matematik och underlag är en bra indikation till varför Landstinget Västernorrland har så hiskeligt svårt att få ihop ekonomin.

 

”Det här är en satsning”

Gång på gång har landstingsledningen försökt vilseleda befolkningen om att avvecklingen av akutortopedin är en satsning på Sollefteå sjukhus. Istället för att säga rakt ut att man ska avveckla en del av den basa akutvården säger landstingsledningen att man ska skapa ett ”ortopedisk centrum”.

Roger Johansson (s) i Sundsvall kallar det för den STÖRSTA satsningen på Sollefteå sjukhus någonsin.

För att sälja avvecklingen har landstingsledningen gång på gång förvirrat sig själva och medborgarna. I olika omgångar har det hävdats att det är 600, 900 och till och med 1200 operationer som ska flyttas till Sollefteå från Sundsvall. Detta är bara vilseledande.

I underlaget till politiken så skriver Johan Nilsson att det redan nu genomförs 1065 ortopediska operationer i Sollefteå. Den siffran ska upp till 1200. Med enkel matte kan man räkna fram till att det är en ökning med 135 stycken. Samtidigt som över 300 akuta operationer flyttas från Sollefteå sjukhus.

bild2

Samtidigt finns en oro över att flytten av dessa 135 operationer enbart är tillfällig fram till dess att Sundsvall får nya operationssalar. Då kommer dödsstöten mot sjukhuset i Sollefteå.

Om detta är vad landstingsledningen räknar som en historisk satsning bör vi alla vara djupt oroliga.

Men framförallt så är det bara väldigt, väldigt oärligt.

 

Ingen vet hur förslaget påverkar andra verksamheter

I paniken och tidsbristen som uppstår hinner Johan Nilsson inte göra något annat än att skicka iväg ett mail till övriga länsklinikchefer och fråga huruvida förslaget kommer påverka deras verksamheter.

14 av 17 länsklinikchefer (samtliga med bas i Sundsvall) rycker på axlarna och säger kör på.

De länsklinikchefer som ger grönt ljus är samma chefer som i september 2015 skrev ett öppet brev om att de inte såg några problem med att lägga ner Sollefteå sjukhus. Det innan några kalkyler eller konsekvensanalyser hade presenterats.

Två länsklinikchefer väljer däremot att lyfta fram allvarliga synpunkter.

  • Chefen för ambulansen påpekar att det kan komma att bli allvarliga problem med att upprätthålla akutvård i inlandet och ådalen. Han pekar också på att om förslaget går igenom så kan han behöva ytterligare en ambulans eller två. Vilket medför en mer kostnad på ca 6-12 miljoner kronor.
  • Chefen för operationscentrum är tydlig att förslaget påverkar hans verksamhet i hela länet. Samtidigt säger han också att det är omöjligt att på två dagar skaka fram konsekvensanalyser av något han fått skickat till sig via mail. Han vill ha några dagar till, tid till diskussion och möjlighet att prata ihop sig med personalen.

Men viktigast är att Johan Nilsson inte kollar med primärvården om hur hans förslag kommer att påverka deras verksamhet. Trots att han förväntar sig ett stort stöd från primärvården för att klara av förslaget.

För att Nilssons förslag ska fungera så ska hälsocentralerna i Sollefteå, Nyland och Kramfors (primärvården) ta över akutortopedins patienter i Sollefteå. Totalt ska hälsocentralerna ta emot 150 fler patienter i månaden. Detta utan någon förstärkning och i en verksamhet som redan idag är hårt ansträngd.

I all stress så tänker Johan Nilsson inte heller på att 20 % av befolkningen över 80 år bor i Ådalen.

Så med största sannolikhet är det äldre människor som kommer att drabbas hårdast.

Inte bara när Agda 80 år med bruten höft ska åka 2 timmar på dåliga vintervägar utan också konsekvensen av vad 150 ytterligare besök på en pressad hälsocentral innebär för andra patienter.

När primärvården får höra om förslaget är det försent. Förslaget har valsat upp i nämnden där Johan Nilsson sagt att allt är lugnt och under kontroll.

Det inte förrän den 8/3 som förvaltningschefen Nina Fållbäck-Svensson kommer till Sollefteå för att träffa primärvården – 3 dagar innan Hälso- och sjukvårdsnämnden ska fatta sitt beslut den 11/3.

 

Övriga brister i underlaget

I all hast så hinner Johan Nilsson inte heller kvalitetssäkra de siffror han skickar upp i nämnden.

I sin redovisning som underskattar han antalet operationer i Sollefteå med 200. De syns nämligen inte i den statistik verktyg som han använt sig av.

Han hinner inte kolla vilka utökade resurser primärvården måste ha för att han ska kunna genomföra förändringen.

Även om Johan Nilsson försöker i sitt underlag få det att låta att det är ett fåtal operationer han vill flytta (3-4 i veckan) så rör det sig om totalt 3 229 akuta besök, 537 inläggningar och 402 akuta operationer (plus de 200 operationer som Johan Nilsson har missat).

Men Nilssons uträkning är också bedräglig. Dels för att antalet akuta besök till ortopeden i Sollefteå har ökat med nästan 20 % de senaste fyra åren.

 

Avslutningsvis

Bortsett från det politiska misslyckandet att förankra och leva upp till löften om dialog och breddning så är detta också ett bra exempel på landstinget Västernorrlands problem.

Det saknas en helhetssyn. Den ena delen av organisationen vet inte vad den andra gör. Beslut tas som påverkar övriga verksamheter utan att de övriga verksamheterna har tillfrågats.

Det visar också att vi har en landstingsledning som för sitt liv inte kan tala sanning. Som tror att en avveckling kan slätas över genom att sätta på ordet ”centrum” eller slänga runt siffror som om det var ett avsnitt av Bingolotto.

Förslaget som Johan Nilsson har skissat fram kommer att leda till ökade kostnader för ambulansen, primärvården och säkerligen andra delar av organisationen. Men sanningen är att vi inte vet, eftersom ingen har hunnit eller orkat bry sig för att ta reda på konsekvenserna.

Johan Nilsson vill hänvisa 150 patienter i månaden till primärvården utan att fråga om deras synpunkter. Han hinner inte göra annat än att ge sina kollegor 2-3 dagar på att komma med konsekvensanalyser på ett omfattande förslag. Siffrorna han skickar till nämnden är förskönade eller icke-korrekta.

Välkommen till beslutsprocessen i Landstinget Västernorrland och ”den största satsningen någonsin”.

Avslöjande: 12/9 börjar beslut tas om att avveckla såväl Sollefteå som Ö-vik som akutsjukhus!

Ett dokument som vi har tagit del av visar att landstingsledningen har långtgående planer för avvecklingen av såväl BB, akutmottagning och annan akutverksamhet på sjukhusen i Örnsköldsvik och Sollefteå.

Dokumentet som har döpts till ”Utredningsområden för att nå en Ekonomi i balans 2018 samt tidplan för den politiska ärendegången för beslut” visar att den politiska majoriteten kommer att börja fatta beslut om nedläggningar i Ångermanland redan den 12/9.

Planen visar tydligt att såväl akutmottagningen som BB i både Örnsköldsvik som Sollefteå är hotade.

Den första instansen är ”majoritetsberedningen” den 12/9 och därefter ska besluten tas i rask takt för att klubbas igenom på fullmäktige den 26-27 oktober.

Planen för beslut – klicka för att förstora!
tidsplanens

Om du motförmodan hittills har varit tveksam om huruvida du ska delta i manifestationen den 24/4 i Härnösand så är det dags att bestämma sig.

Om några år kan du antingen säga att du var med och gjorde din röst hörd – eller att du stannade hemma.

Läs mer om bussar och manifestationen här.

Avslöjande: Stor upphandling kan vara riggad – jävig länsklinikchef utsågs till expert!

Landstinget Västernorrland genomför varje år upphandlingar värda miljardbelopp, det är köp från privata aktörer för alltifrån städning till avancerad läkemedelsutrustning.

Som vi och många andra har visat tidigare så lämnar landstingets kontroll över upphandlingar mycket kvar att önska. Pengar slängs ut kors och tvärs utan att någon har kontroll.

Bland annat har det avslöjats hur Margareta Berglund Rödén direktupphandlat länsklinikchef Per Blomström bolag, MedSwedArt AB för en summa motsvarande 10 000 000 kronor, trots att gränsvärdet för direktupphandling går vid ca 550 000 kr. En upphandling som nu granskas av konkurrensverket.

Redan innan direktupphandlingen hade Blomström redan fakturerat landstinget närmare 4 000 000 kronor.

En titt på MedSwedArt AB

Bolaget MedSwedArt AB bildades 2013 när Per Blomström köptes in utan upphandling till Landstinget Västernorrland. Enligt bolagets Årsredovisning tar Per Blomström ut en väldigt blygsam lön för en person som har en ersättning på 48 000 kr i VECKAN.

Enligt bolagets årsredovisning hade bolaget lönekostnader för en lön som motsvarar 46 000 kronor i månaden.

Däremot investeras mycket av företagets medel i aktier och andra kortfristiga placeringar. Den 31/3 2015 hade bolaget aktier och fonder för 1,2 miljoner kronor.

Enligt bolagets verksamhetsbeskrivning ska den bland annat ägna sig åt,

”Bolaget skall bedriva läkarverksamhet samt utbildning, konsultation och rådgivning inom sjuk och hälsovården och i samarbete med läkemedel- och teknikindustri.”

En fråga som uppstår är hur ett bolag som ägs av en person som ska jobba som länsklinikchef ska ägna sig åt samarbete med läkemedels- och teknikindustrin. Per Blomström har haft nära band till läkemedelsbolag främst Medtronic AB men detta var innan han bildade bolaget och började fakturera landstinget Västernorrland.

Men Per Blomström är inte ensam i bolaget, här finns också hans fru Carina Blomström-Lundqvist. Även hon är kardiolog och tillhör ett av Sveriges främsta inom sitt område och hon har ett antal uppdrag för läkemedelsföretag.

Med andra ord, landstinget Västernorrland har anställt en länsklinikchef via ett bolag som har täta band med andra läkemedelsbolag. Detta i sig är märkligt men värre kommer det att bli.

Riggad upphandling?

Hösten 2015 genomför de fyra norrländska landstingen en stor upphandling av ”Pacemakersr/ICD/LR samt elektroder” – upphandlingen berör stora belopp och handlar om tekniskt komplicerade produkter.

Upphandlingen leds administrativt av Region Västerbotten men i upphandlingen finns en expertgrupp där respektive landsting skickar en expert. I Västernorrlands fall är experten Per Blomström, länsklinikchef för kardiologin.

Mail som bekräftar att Per Blomström ingick i upphandlingsteamet.

mails

Upphandlingen stora vinnare är företagen Medtronic AB, Boston Scientific AB, Octopus AB och St Jude Medical AB.

företagen

En oväntad vinnare?

Samtidigt som Per Blomström sitter med som expert och väljer ut de bolag som ska få lukrativa avtal med landstingen i Norrland och däribland leverera till hans egna enhet i Västernorrland så jobbar hans fru nära samtliga bolag som står som vinnare i upphandlingen.

Enligt en redovisning som Carina Blomström-Lundqvist gör för European Society of Cardiology så uppger hon att hon har så sent som 2015 personligen tagit emot pengar från Boston Scientific och Medtronic AB.

CBL

Carina Blomström-Lundqvist sitter också i Boston Scientifics advisory board.

Så sent som 2015 får hennes institution på Uppsala Universitet pengar från Octopus Medical AB och Medtronic AB. Och hon får forskningsmedel från Octopus Medical AB och Medtronic AB.

Så sent som oktober 2015 uppger Carina Blomström-Lundqvist inför en intervju att hon har band till läkemedelsbolaget St Jude Medical AB.

oktersa2015

 

Uppdrag från Medtronic

Men det tar inte slut där.

Två månader efter att upphandlingen i Västernorrland är klar har Carina Blomström-Lundqvist säkerställt ett forskningsprojekt betalt av Medtronic AB (en av upphandlingens stora vinnare).

För att kunna starta studien behöver Carina Blomström-Lundqvist få ett godkännande från Etikprövningsnämnden.

Så den 9/9 2015 tar Etikprövningsnämnden i Uppsala upp en förfrågan från Carina Blomström-Lundqvist om att bevilja tillstånd för en registerstudie finansierad av Medtronic AB. Per Blomström är vetenskaplig sekreterare i nämnden väljer då att anmäla jäv och inte delta i beslutet.

Detta betyder att han är mycket väl medveten om att hans fru har en studie på gång finansierad av ett av de bolag som han har varit med och upphandlat.

Senare i november får Carina Blomström-Lundkvist godkänt från nämnden.

MedtronicBlomström

 

Den 9/3 2016 är det dags igen för Carina Blomström-Lundkvist att besöka Etikprövningsnämnden med ytterligare en studie som finansieras av Medtronic AB. Även den studiet beviljas.

Adaptresponse

Och i januari 2016 är Carina Blomström-Lundqvist en av talarna på Medtronics januarimöte.

CBLjanuari

Avslutningsvis

Landstinget Västernorrland har istället för att anställa en länsklinikchef anlitat ett bolag som har som affärsidé att jobba med läkemedelsindustrin. Ett bolag som fakturerar landstinget Västernorrland hiskeliga 48 000 kronor i veckan. Ett bolag som under åren 2013-2019 kommer att ha kostat landstinget över 14 000 000 kronor.

När landstinget ska skicka en expert till en stor upphandling så skickar man en representant som jobbar i ett bolag vars affärsidé är att samarbete med de bolag som han ska upphandla. En person som är i uppenbar jävssituation då hans fru som jobbar i samma bolag tar emot pengar och får uppdrag från de bolag som länsklinikchefen upphandlar.

Detta skulle inte accepteras i någon annan organisation. I Landstinget Västernorrland verkar det vara vardag.

Stora summor försvinner ut och ingen har koll. För notan står skattebetalarna som får betala med försämrad välfärd.

Till SVT säger landstingsrådet att alla vuxna människor inser att Landstinget Västernorrland behöver spara pengar. En replik skulle kunna vara att ALLA vuxna människor (till och med barn) inser att landstinget Västernorrland har enorma problem med sin internkultur.

En kultur som kostar skattebetalarna enorma summor pengar.

För frågor och fler källor återfinns våra kontaktuppgifter under fliken ”kontakt”.

Kan man lita på dagens landstingsledning?

”Folk uppfattar vallöften som löften. Det är ett problem för oss”

Så sa en politiker en gång och man kan nästan tro att det är en politiker från landstingsledningen i Västernorrland.

För idag förnekar ledande företrädare för Socialdemokraterna att man någonsin har lovat tre akutsjukhus i länet. Låt oss påminna dessa,

Från valdebatten 2014

Men också Erik Lövgren oktober 2015

Skärmavbild 2016-04-16 kl. 21.03.56

Eller varför inte,

 

FullSizeRender

Frågan som uppstår, kan man lita på dagens landstingsledning?

Avslöjande: Landstinget begränsar insyn och förhindrar granskning!

Idag sände Sveriges Radio P4 Västernorrland ett inslag om hur Landstinget Västernorrland mörkar och försvårar insyn i verksamheten. Detta samtidigt som landstingsrådet Erik Lövgren bedyrar att såväl dialogen som insynen är på topp.

Lita på tjänstemännen sägs det från politiken.

Vi ska strax redovisa ett tydligt och bra exempel för varför man INTE ska lita på tjänstemännen inom Landstinget Västernorrland.

Igår berättade vi att Landstinget Västernorrland betalat nästan 1,2 miljoner för rekrytering av länsklinik chefer. Mestadels helt bortkastade pengar. Samtidigt som landstinget hävdar att de inte har några ansökningshandlingar för rekryteringarna.

Nekas offentliga handlingar

Det hela börjar den 17/3 2016 när en medborgare hör av sig och vill begära ut CVn till samtliga som sökte tjänsterna som länsklinikchef. Dagen efter får hen ett svar från HR-direktören.

Skärmavbild 2016-04-13 kl. 19.54.47

Det finns inga CVn hos Landstinget Västernorrland säger HR-direktören.

Samma dag den 18/3 ifrågasätter medborgare det orimliga i att landstinget inte skulle ha mottagit några CVn för de som sökt tjänsterna.

Tre dagar går och HR-direktören svarar;

bild2

Återigen, hävdar landstinget att det inte finns några CVn.

Här börjar medborgaren ge upp och istället för att begära ut alla CVn förhör han sig om det är möjligt att skaka fram ansökningshandlingarna som Johan Nilsson, Leif Israelsson och Per Blomström skickat in.

Och sen dess har medborgarens förfrågan skickats runt i organisationen.

Brott mot grundlagen

Men stämmer det att Landstinget Västernorrland inte har tagit del av ansökningarna. Givetvis inte.

Den 17/3 2015 skickar samme HR-direktör detta e-post till de personer som ska vara med och rekrytera länsklinikcheferna. Notera den markerade delen.

bild3

”Jag bifogar kandidaternas CV och ber er hantera dem varsamt”!!!

Landstinget och HR-direktören har alltså inte bara fått handlingarna utan hon har också distribuerat dessa bland sina kollegor.

När en medborgare vill ha ut det offentliga materialet så tar det stopp. Detta är inget annat än ett flagrant brott mot offentlighetsprincipen och grundlagen.

Erik Lövgren och Ewa Back säger att vi ska lita på tjänstemännen. Vi är klart mer skeptiska.

Vi tror inte heller att detta är något som egentligen ska skyllas på en enskild tjänsteman eller ens på i det här fallet HR-direktören.

I en organisation där landstingsrådet tar fram kommunikationsplaner för att begränsa kommunikationer med fackföreningar och medarbetare så kan man inte förvänta sig dialog eller transparens.

Avslöjande: Chefstillsättningar kostade 1,2 miljoner trots det finns det inga ansökningshandlingar!

Trodde du att det bara var chefernas löner och fallskärmar som kostar skattebetalarna mångmiljonbelopp? Men det tar inte stopp där. Skattebetalarna har varit med och betalat närmare 1,2 miljoner kronor för att rekrytera cheferna! Och inte bara det, Landstinget Västernorrland har inte ens chefernas ansökningshandlingar.

Landstinget har anlitat företaget Experis för att hjälpa till med rekryteringar och mellan januari 2014 och september 2015 fakturerar företaget Landstinget Västernorrland 1,2 miljoner kronor. Samtliga fakturor är förknippade med chefsrekryteringar, detta handlar alltså inte om resurser som gått till att rekrytera läkare eller sjuksköterskor.

En stor del av pengarna har bara slängts i sjön.

Experis fakturerar landstinget hela 290 780 kr för annonser i samband med rekrytering av länsklinikcheferna. Men när urvalsprocessen börjar så är det bara interna sökanden. Det är lite svårt att säga vad landstinget fick för nästan 300 000 kronor.

Trots att det bara är 28 ansökningar och flera av de sökanden har sökt till flera olika tjänster så fakturerar Experis landstinget 100 000 kronor för ”administration samt urval 10 tjänster”.

Landstinget betalar också enorma summor för att göra ”personlighetstester” på den egna personalen. Sammanlagt kostar testerna skattebetalarna 431 250 kronor.

Eftersom det nästan uteslutande rör sig om personer som jobbat i organisationen tidigare och vissa fall i många år, borde man inte känna till deras personligheter? Hade det inte varit billigare med ett par telefonsamtal till kollegor och medarbetare?

Rekrytering av ny förvaltningschef

Stora summor slängs också bort när en ny förvaltningschef för att ersätta Margareta Berglund Rödén ska rekryteras. Landstinget betalar 145 331 kr för annonser och ytterligare 73 750 kronor för rekryteringen.

Även det är pengar kastade i sjön.

Eftersom den som erbjuds tjänsten har inte ens sökt den. Tjänsten går till  Nina Fållbäck Svensson som får ett jobberbjudande innan annonserna ens går ut.

Nina Fållbäck Svensson får också en bra lön på 105 000 kronor, en lönehöjning på 23 000 kr/månaden från jobbet i Region Jämtland/Härjedalen.

I en artikel i Östersundsposten säger Nina Fållbäck Svensson själv att hon erbjudits tjänsten ”redan i somras”.

redansommar

Faktura för annons av förvaltningschef för 145 331 kr visar att annonseringen påbörjas 1/8 och avslutas 6/9.

chefannons

Rekrytering eller mörkläggning?

När en medborgare för snart en månad sedan begär att få ut och ta del av CVn och ansökningshandlingar för länsklinik cheferna; Johan Nilsson, Leif Israelsson och Per Blomström får personen veta att landstinget inte har handlingarna!

Det hävdas att handlingarna inte är offentliga eftersom de enbart finns hos den privata rekryteringsfirman, Experis.

Utdrag ur mail konversation där det framkommer att den som skött rekryteringarna har varit förvaltningschef Margareta Berglund Rödén och INTE HR-avdelningen,

Skärmavbild 2016-04-12 kl. 23.00.55

Ta en stund och fundera på vad det egentligen innebär!

Antingen har Landstinget Västernorrland rekryterat chefer UTAN att ens ha tagit del av ansökningshandlingar. Vi pratar om chefer med miljonlöner, fallskärmar och gud vet vad annat. Har landstinget betalat närmare 1,2 miljoner till en rekryteringsfirma utan att ens fått ta del av CVn och ansökningshandlingar?

Vilken organisation gör något sådant? Det verkar så absurt att det inte går att tro.

Det ligger närmare tillhands att tro att tjänstetillsättningarna redan var uppgjorda, precis som i fallet med Nina Fållbäck Svensson. Att Experis användes för att helt enkelt mörka processen.

För annars är det märkligt att man spenderar närmare 300 000 kronor på annonser men lyckas ändå bara rekrytera interna namn. Eller att man betalar 100 000 kronor för administration och ännu mer för att göra personlighetstester av den EGNA personalen, varav många redan varit chefer under många år. Eller att HR-avdelningen inte är med utan att rekryteringarna sköts av förvaltningschefen och en privat rekryteringsbyrå.

Frågetecknen är många.

Läs mer:
Chefer skriver guldkantade avtal med varandra.

Så förlorade skattebetalarna 20 000 000 kr.

Så hjälpte Landstinget konsulten Sandro Scocco att skatteplanera.

 

Avslöjande: Landstinget Västernorrlands 30 000 000 kr skuld till en chef.

Nyligen beslutade Landstingsstyrelsen i Västernorrland att göra drastiska nedskärningar i akutvården för en stor del av befolkningen i länet för att i bästa fall spara någon miljon om året.

Vi kan idag berätta om historien om den tidigare förvaltningschefen Margareta Berglund Rödén skriver ett avtal med en verksamhetschef som sätter landstinget i skuld motsvarande 30 000 0000 kronor.

Det hela börjar 2006

Redan år 2006 avslöjar Aftonbladet att Ulf Jansson hade samlat på sig 10 773 komptimmar värda över 10 miljoner kronor. Pengar som han hade ”tjänat ihop i sömnen” genom att ha jour.

Efter avslöjandet konstaterade landstinget att detta inte var rimligt och vidtog då åtgärder för att undvika att Janssons kompberg skulle växa ännu mer. En del av lösningen var att Jansson fick ett rejält lönepåslag med 40 000 kronor extra i månaden.

Enligt den tidigare landstingsdirektören Lars Bolin så hade Ulf Jansson då ca 1 100 fridagar. Bolin säger till SVT att man tydliggjorde för Ulf Jansson att landstinget inte tänkte acceptera hans krav utan att ha någon kontroll. Man var redo att pröva ärendet rättsligt.

– Men vi var tydliga. Om läkaren krävde att få ut sina fridagar förklarade vi att det skulle bli rättsprocess. Vi var öppna för en förlikning men kunde vi inte enas den vägen var vi beredda att pröva hans krav rättsligt, säger Bolin.

Dessutom så saknades det underlag för fridagarna. Så här säger en hemlig källa med insyn i processen till SVT Västernorrland,

– Att landstinget i blindo skulle betala ut flera miljoner till en medarbetare var inte att tänka på.

In kommer duon Johansson och Rödén

Att inte betala ut i blindo må ha varit en policy för landstingsdirektör Lars Bolin men det kommer att förändras. Lars Bolin utmanövreras och in kommer ingen annan än konsulten som blev landstingsdirektör Anders L Johansson och bland hans första åtgärder var att befordra Margareta Berglund Rödén.

Som vi tidigare har berättat så har både Anders L Johansson och Margareta Berglund Rödén en lite annorlunda syn på skattepengar.

—————

Läs mer om hur Anders L Johansson och hans vän kostade landstinget över 20 000 000 kronor.

Läs mer om hur Margareta Berglund Rödéns lön trissades upp och hur chefer i landstinget skriver guldkantade avtal med varandra.

————–

Trots avtalet och 40 000 kronor i lönepåslag i månaden växer landstingets skuld till Jansson från 1100 fridagar till 1914 dagar.

Även om det saknas underlag väljer Margareta Berglund Rödén att januari 2015 skriva ett avtal där hon godkänner Janssons krav på 1914 fridagar och 6558,3 timmar komp.

avtalssa
Skulle Jansson vilja att ta ut komptiden och fridagarna har den med det löneläge som han har idag skulle det kosta Landstinget Västernorrland över 30 000 000 kronor! På egen hand har alltså förvaltningschefen dragit på skattebetalarna en skuld på över 30 000 0000 kronor till en kollega.

Detta sker några månader innan hon nobbar sjuksköterskornas lönekrav, något som leder till att 25 sjuksköterskor säger upp sig och vårdkrisen blir ännu större.

Och för att börja betala av skulden har Landstinget Västernorrland nu lagt på ytterligare 50 000 kronor på Janssons lön varje månad.

Ulf Janssonlön

Detta betyder att Landstinget Västernorrlands lönekostnad varje månad för Jansson är nästan hiskeliga 300 000 kronor! På årsbasis handlar det om 3,5 miljoner kronor!

Ska landstinget fortsätta betala ut 50 000 kronor i månaden för att lösa ut den skuld som Berglund Rödén drog på landstinget kommer det att ta 40 år!!

Ulf Jansson beskrivs i många kretsar som en hygglig yrkesman och för vår del är inte hans agerande särskilt intressant. Vi är mer intresserade av hanteringen av skattemedel i en organisation som nu är på väg att göra ett alexanderhugg i välfärden för att i bästa fall spara någon miljon.

Avslöjande: Landstinget Västernorrland hjälpte Sandro Scocco att skatteplanera!

Ni kommer väl ihåg Sandro Scocco vi skrev om hur han och hans kompis Anders L Johansson kostade Landstinget Västernorrland över 20 miljoner kronor.

Nu är han högaktuell i riksmedia igen. I en morgonsoffa nära dig sitter Scocco och skäller ut Nordea för skatteplanerings härvan som dykt upp i samband med ”Panamapapers”.

I sak har han givetvis rätt. Nordea skulle ha uppmuntrat kunderna att göra rätt för sig och inte göra allt för att komma undan skatt. Även om det kanske inte är olagligt så är det omoraliskt.

Men hur är det med Scocco? Har han själv gjort sig skyldig till samma omoral som Nordea?

I härvan som vi håller på att nysta upp i Landstinget Västernorrland så kan vi avslöja att Scocco själv har skatteplanerat.

Den 21/4 2010 skickar Sandro Scocco en offert på totalt 364 833 kronor till Landstinget Västernorrland. Denna offert kommer från Wisco Analys som då är en enskild firma.

Bild: Scoccos bolag och organisationsnummer som enskild firma från den offert som Scocco skickar till landstinget den 21/4 2010.
innan aB

När fakturan sen kommer till landstinget den 1/10 2010 har Scocco då startat ett nytt bolag, nu ett aktiebolag. Det nya bolaget bildas ungefär 1,5 månad innan första fakturan skickas.

Bild: Från den faktura som Scocco skickar. Bolaget har ett nytt organisationsnummer och heter numera AB.

AB

Med andra ord så skickas offerten från en enskild firma där den största delen av arbetet också sker och precis när det är dags att skicka fakturan så kommer den från ett annat och nybildat aktiebolag.

Hade Scocco skickat fakturan från sin enskilda firman så hade skatten också blivit högre, eftersom Scocco tvingats till att betala sociala avgifter och skatt på summan.

Den enskilda firman avregistrerar Scocco november 2010, en månad efter att den första fakturan skickas till Landstinget. Så när Scocco fakturerar landstinget finns den enskilda firman som skickade offerten och där man får förmoda det största arbetet genomfördes i.

Men ändå väljer Scocco att skicka fakturan från det bolag där han kan minska sin egen skatt.

Landstinget Västernorrland betalar fakturan utan att fundera över att det bolag som man betalar ut pengarna till inte är densamma som man skrev avtal med.

Istället har Scocco nu kunnat samla pengarna på hög. Genom att ta ut en låglön från bolaget och kombinera detta med utdelningar har han kunnat hålla den summa han betalat till skatteverket på en lägre nivå. Samtidigt har han samlat en mindre förmögenhet i bolaget, enligt senaste årsredovisningen har bolaget 6 745 561 kronor på banken.

Inget av det Scocco har gjort här är olagligt men är det moraliskt och är han verkligen rätt person att kasta första stenen?

Avslöjande: Så förlorade skattebetalarna över 20 miljoner kronor

Vi kan idag avslöja att den tidigare landstingsdirektören Anders L Johansson och vännen Sandro Scocco plockar ut mångmiljonbelopp från Landstinget Västernorrland.

Tidigare har vi kunnat avslöja turerna kring hur det gick till när den f.d. förvaltningschefen Margareta Rödén och den nuvarande Länsklinikchefen skrev guldkantade avtal med varandra.

Så börjar det….

Enligt uppgifter börjar historien redan 2009 när dåvarande landstingsrådet Elisabet Strömqvist träffar Anders L Johansson på en kurs på Bommersvik i Stockholm. Strömqvist blir så imponerad att landstinget den 24/3 2010 skriver på ett avtal med Anders L Johansson (Anders) för ett konsultuppdrag.

Enligt avtalet ska Anders under en period av ca 9 månader genomföra 18 arbetsdagar. För dessa dagar fakturerar han landstinget hela 383 750 kronor, en dagslön på 21 319 kronor. Konsultavtalet mellan Anders bolag Uranos AB och landstinget upphör den 1a oktober 2010.

Exakt vad Anders gjorde under dessa 18 dagar och för 21 319 kr/dag är oklart. Den presentation som han håller för en liten krets inklusive dåvarande landstingsrådet Elisabet Strömqvist finns inte att hitta någonstans.

Och värre blir det.

Under uppdragets gång har Anders L Johansson lyckats få landstinget att även engagera hans vän Sandro Scoccos (Sandro) bolag Wisco Analys AB.

Just när Anders avtal går ut så skickar Sandro ut sin första faktura till landstinget Västernorrland. Sandro fakturerar 364 833 kronor för en SWOT-analys (vi har läst analysen och kan säga att nästan vem som helst hade kunnat göra analysen såväl billigare, bättre som mer noggrant än det Sandro lyckades leverera).

På korttid hinner Sandro och Anders tillsammans fakturera landstinget nästan 750 000 kr. Slutsatsen från båda måste ha varit att här finns pengar att tjäna och det kommer de båda att göra.

Anders L Johansson blir landstingsdirektör

Den 15/11 2010 tillträder Anders som landstingsdirektör och han måste verkligen känna att han träffat jackpott.

Lönen är till och med högre än den hade när han var generaldirektör för AMS (en myndighet som omsätter runt 60 miljarder jämfört med landstingets 6 miljarder).

Han tillhör nu den absoluta lönetoppen i det offentliga Sverige med en lön på 140 000 kronor i månaden. När han sen skriver ett nytt avtal ett halvår senare lyckas han också förhandla till sig obegränsat antal resor till och från Stockholm.

Från det att Anders L Johansson kommer in i bilden tills han lämnar kostar han skattebetalarna närmare 12 000 000 kronor. På detta tillkommer också kostnader för resor och förmåner motsvarande 1 miljon och en fallskärm som generöst nog löstes ut av landstingsrådet Erik Lövgren under oklara omständigheter på över 2 miljoner kronor.

Det är alltså över 15 miljoner kronor till enbart Anders L Johansson.

Det är inte bara Anders som har det bra ekonomiskt. Under hans tid som landstingsdirektör hinner hans vän och affärspartner fakturera landstinget och skattebetalarna över 7 000 000 kronor.

Banden mellan Wisco AB  och Uranos AB

Sandro och Anders är inte bara vänner med gemensam historia och som ibland ”hjälper” kunder tillsammans. Utan deras bolag Uranos AB (Anders L Johannson) och Wisco Analys AB (Sandro Scoccos) har också ekonomiska band. Det är ställt utom tvivel.

I en faktura som Sandro skickar till landstinget finns bifogad en faktura som hans bolag fått av Anders företag Uranos.

.Uranoswisco

Med andra ord så har två konsulter som landstinget har plockat in också ekonomiska band med varandra inom ramen för SAMMA uppdrag. Där den ena fakturerar den andra och skickar vidare fakturan till landstinget.

Tyvärr är inte fakturorna mellan bolagen offentliga handlingar vilket gör att vi inte vet vilka andra fakturor som Sandro och Anders har skickat till varandra under perioden.

Företagen i symbios

Det finns dock skäl att ställa frågor och att vara misstänksam.

Det eftersom Anders och Sandros bolag under dessa år verkar leva i symbios, när det går bra för Sandro så går det också bra för Anders.

Särskilt med tanke på att Anders under tiden är sittande landstingsdirektör så torde aktiviteten i det egna bolaget minska och vara nära noll. Men tvärtom, omsättningen slår rekord när Anders blir landstingsdirektör och pengarna fortsätter att rulla in.

Faktum är att Anders företag går som bäst när han är landstingsdirektör och när Sandros uppdrag med landstinget upphör så slutar också pengarna komma in till Anders företag.

Anders L Johanssons bolag Uranos ABs omsättning och resultat mellan 2005-2014. Notera uppgången i omsättning och resultat i och med att Anders blir landstingsdirektör.

Anders L

Detsamma gäller för Sandros bolag som går bra så länge Anders är landstingsdirektör och han har avtal med Landstinget Västernorrland.

Omsättningen och resultatet för Wisco Analys, Sandro Scoccos bolag.

Wisco

Frågor som måste ställas

Detta sammantaget med att det uppenbarligen finns ekonomiska band sedan tidigare mellan bolagen gör att man verkligen kan ifrågasätta om inte Anders L Johansson under tiden han var landstingsdirektör upprätthöll banden i sitt bolag med Sandros bolag.

Kan det ha varit så att Anders L Johansson inte bara tog in och gav uppdrag till vännen och affärspartnern Sandro, utan också själv tjänade pengar på att Sandros Scoccos bolag fakturerar landstinget och skattebetalarna?

Om inte hur kunde en sittande landstingsdirektör hinna med att samtidigt som han är landstingsdirektör dra in pengar till det egna bolaget?

Hur såg banden mellan Wisco Analys (Sandro) och Uranos AB (Anders L Johansson) ut under perioden 2010-2015? Vilka andra fakturor skickades mellan bolagen? Vad exakt fick skattebetalarna för de 7 000 000 kronor som betalades till Sandro Scocco?

Detta är frågor som förtjänar att ställas och granskas hårdare.

Oavsett så kan vi konstatera att herrarna Johansson och Scocco har kostat skattebetalarna över 20 miljoner kronor.

I ett läge när landstingsfullmäktige funderar på att avveckla ett helt sjukhus i jakt på en besparing på 2,5 miljon kronor så är detta frågor som förtjänar ett svar och som förtjänar att ställas av även landstingsledningen.

Landstingsledningen når förvirringstopp!

Just när man trodde att förvirringen kring beslutet om akutortopedin var stor nog så skickar Ewa Back och Erik Lövgren ut ett nytt pressmeddelande där siffror slängs kors och tvärs.

I det nya pressmeddelandet gör man ett nytt försök att få en nedläggning och avveckling att låta positivt. Tanken är att genom att slänga runt ordet ”centrum” ska man maskera en avveckling och nedrustning av välfärden för tusentals människor.

I korthet betyder förslaget att när Agda 86 är i behov av akuthjälp så istället för snabb hjälp ska hon under den tre timmar långa resan på dåliga vägar vintertid känna tröst att det finns ett ”ortopedisk centrum” i hennes närhet. Tyvärr kan det dock inte hjälpa henne.

När hon ligger långt ifrån nära och kära så ska hon känna tröst över att ordet ”centrum” klistrats på en nedläggning och nedrustning.

Oavsett hur man vrider och vänder på det så är det ohederligt. Det vore i alla fall hederligare om Ewa Back och Erik Lövgren kunde stå upp för det man vill göra.

Intressant är också att trots att man försöker formera sig så får man inte siffrorna att stämma med underlagen som man fattat beslut om.

I det nya pressmeddelandet är det inte längre 900 operationer som ska flyttas till Sollefteå från Sundsvall. Nu är det 900 operationer som ska flyttas från Sundsvall. I pressmeddelandet står det också att varav hälften av operationerna ska flyttas till Sollefteå.

operationer

Hälften av 900 är alltså 450.

I underlaget som nämnden fattat beslutet på står det att 600 operationer ska flyttas till Sollefteå.

Helt plötsligt har man tappat bort 150 operationer.

I det förra pressmeddelandet la man till 300 operationer och i det nya tappar man 150 operationer jämfört med det som står i underlaget.

Är du förvirrad? Det borde du vara. Och än värre blir det.

I pressmeddelandet så klagar man också på vårdtiderna utan att tala om att vårdtiderna i Sollefteå är länets kortaste. Man säger också att man har svårt att rekrytera utan att tala om att det till stor del beror på den egna inställningen. Att man gör precis som man gör nu, fattar beslut utan dialog med personal och fack, att man inte hör av sig till de som är intresserade av att jobba. Att man är en organisation där det tillåts att högt uppsatta chefer skriver guldavtal med varandra medan sjuksköterskor får nobben.

Att man helt enkelt är en usel arbetsgivare.

Men det är i slutet av pressmeddelandet man når det som borde vara ”peak” förvirring.

peak

I korthet, istället för att säkerställa akutvård och se till att t.ex. Agda 86 år får AKUThjälp snabbt så ska hon, andra patienter OCH personal slungas runt mellan sjukhusen.

Oavsett vilka pressmeddelanden man skickar ut, vilka begrepp man försöker klistra på så är detta inget annat än en första steg till avveckling av Sollefteå som akutsjukhus. Det är ett vallöftesbrott som inte blir mindre bara för att ordet ”centrum” läggs till.

Landstinget på väg att fatta beslut – men ingen vet om vad!

Den 22a mars skickar Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Ewa Back ut ett pressmeddelande där hon påstår att ett ”nytt elektivt ortopedcentrum föreslås till Sollefteå sjukhus”. Trots att pressmeddelandet försöker ge sken av en ”satsning” i Sollefteå så handlar det inte om något annat än avveckling av en vital del av Sollefteå sjukhus och steg 1 i avvecklingen.

Även om själva beslutet och processen som leder till den är anmärkningsvärd. Så är det än mer märkligt att inte ens nämndens ordförande vet vad det är man har beslutat om och vad det är man nu skickar vidare till fullmäktige. Inte heller landstingsrådet har koll på vad det är han har fått skickat till sin nämnd.

I pressmeddelandet skriver Ewa Back att 900 operationer ska flyttas från Sundsvall till Sollefteå och på så sätt ska nämnden spara 10 miljoner kronor.

backen

Problemet är att i underlaget som Johan Nilsson lämnat så är det bara 600 operationer som kan flyttas till Sollefteå.

Nilssons2

I pressmeddelandet har Ewa Back lagt på ytterligare 300 operationer för att motivera den kalkylerade besparingen på 10 miljoner kronor.

Men eftersom dessa inte kan enligt utredningen utföras i Sollefteå så borde den ekonomiska vinsten redan där kraftigt minska. Lägg därtill att chefen för ambulansen påpekar att han behöver 1-2 ambulanser till en årskostnad på 6-12 miljoner kronor. Så har inte bara besparingen minskat utan kommit att bli en kostnad.

Ewa Back lägger på 300 operationer och skickar ut ett pressmeddelande, landstingsrådet Erik Lövgren trycker på ”gilla” knappen och oppositionsrådet röstar för det. Men ingen verkar har någon koll på vad beslutet egentligen innebär.

Soppan och förvirringen är total inom landstinget Västernorrland.

Chefer skriver guldkantade avtal med varandra

Vi har i dagarna hört hur chefer hindrar sjuksköterskor från att åka på konferenser samtidigt som de själva gärna konfererar med varandra utan att veta riktigt varför man möts. Vi kan nu redovisa för turer där högt uppsatta landstingschefer tecknar förmånliga avtal med varandra, samtidigt som sjuksköterskornas lönekrav ignoreras.

Den 8/1 2014 skriver den dåvarande landstingsdirektören Anders L Johansson ett avtal med Margareta Berglund Rödén som förvaltningschef. Lönen är satt till 110 000 kronor. I avtalet står också;

”Om Margareta Berglund Rödén under uppdragstiden eller efter avslutat chefsuppdrag övergår till ordinarie tillsvidareanställning i landstinget, fastställs lönen till 100 000 kronor”. Bara det är 30 000 kronor mer än vad en vanlig överläkare tjänar.

Men det slutar inte där. Den 12/3 2015 skriver Anders L Johansson ett nytt avtal där Margareta Berglund Rödén nu får behålla 110 000 kronor i månaden när hon slutar.  10 000 kronor mer än avtalet som bara skrevs ett år tidigare.

ALJS

Mindre än en månad efter detta så säger 15 sjuksköterskor på Sundsvalls sjukhus upp sig på grund av låga löner. Ansvarig chef är Margareta Berglund Rödén.

I juli 2015 skriver Margareta Berglund Rödén ett avtal med Johan Nilsson som ny länsklinikchef. Hans avtal skiljer sig från övriga länsklinikchefer på flera sätt. Istället för fyra år får Johan ett avtal på 6 år men också att det på sittande bord skrivs in att Johan Nilsson har rätt till ”reaktiveringstid med bibehållen lön utifrån egna förutsättningar”. Det är ett finare ord för att säga att Johan Nilsson har rätt till en fallskärm till värde av 1,6 miljoner kronor.

Nilsson

Den 11e mars avslöjar media att Rödén får en lön på 114 000 kronor enligt ett löneavtal som hållits hemligt.

Ett avtal som länsklinikchefen Johan Nilsson försöker försvara här.

Du kan se turerna i soppan här.

 

Länsklinikchefens raderade mail!

Varför har Landstinget Västernorrland Sveriges högsta sjukskrivningstal?

En organisation där sjukfrånvaron beräknas kosta 140 miljoner kronor per år, nästan hela det besparingskrav som specialistvården har. Utöver det kommer kostnader för stafetter för att täcka sjukskrivningar.

Kanske beror det på ledarskapet?

Vi har tidigare skrivit om hur länsklinikchefen, Lefi Israelsson motarbetat rekryteringar till Sollefteå sjukhus.

Medan Landstingsrådet Erik Lövgren i oktober lovade omtag och dialog som aldrig blev av var Leif Israelsson mer konsekvent. Han var en av de första som sparkade bakut när de föreslagna neddragningarna inte blev av i höstas.

Till SVT sa han, ”Vi kan inte ha samma akututbud på tre ställen i länet, det har vi inte råd med”

Tack vare personer på IT-enheten hos landstinget Västernorrland har vi lyckats få tag på några av de mail som Leif Israelsson desperat försökte dölja och radera.

Vi förstår varför.

Den 19e november skickar länsklinikchefen Leif Israelsson ett mail till sina underställda.

Mailet innehåller en raljant ledare signerad av Hanne Kjöller med rubriken, ”Bland ömma kirurgtår”.  I ledaren kallas sjukhusen i Västernorrland för ”all-inclusive-sjukhus” och kritikerna främst moderaternas Lena Asplund framställs som gnällig.

I mitten av november när politikerna lovar omtag och dialog visar Leif Israelsson tydligt vart han tänker driva verksamheten. Dialog, nytag och omtag är inte aktuellt för länsklinikchefen.

Förslagen ska köras igenom och den som argumenterar mot länsklinikchefen har ”ömma tår” och är gnällig.

Lite senare samma månad är Leif Israelsson ute i media och hittar på saker som Sollefteå sjukhus som visar sig inte stämma.

Så handlar chefer i en organisation med landets högsta sjukfrånvaro.

Avslöjande: Länsklinikchef hindrar rekryteringar!

Det är många som blivit överraskade av länsklinikchefen Leif Israelsson vägran att bemanna kirurgen i Sollefteå under sommaren. Trots att han har fått in en rad kompetenta tips har han hårdnackat vägra att göra det enda som krävs för att hålla kirurgen öppen, nämligen att godkänna ett avrop.

Men det visar sig att det inte är första eller enda gången Leif Israelsson vägrat att bemanna Sollefteå sjukhus. Vi kan nu avslöja att han vid två tillfällen vägrat eller inte tagit chansen när kirurger sökt om jobb på Sollefteå sjukhus.

Första tillfället

Det första tillfället äger rum i slutet av 2015. En kirurg som de senaste åren mestadels stafettat runt om i Sverige och Norden hör av sig till Leif Israelsson.

Kirurgen är trött på flängandet mellan olika sjukhus och eftersom hen också besökt Sollefteå vet hen också att staden passar familjens intressen. Hen vet också om att en av kirurgerna i Sollefteå har planer på att gå i pension.

Kirurgen kontaktar Leif Israelsson och meddelar sitt intresse för tjänsten och menar att han kan börja jobba från våren/senvåren. Istället för att med öppna armar ta emot kirurgen hälsar Leif Israelsson (med all den charm och klass som vi har vant oss vid)att påtala för kirurgen att hen kan söka tjänsten när och om det kommer ut en annons om den. Kirurgen hänvisas till Landstinget Västernorrlands sida för lediga jobb.

Givetvis rinner det hela ut i sanden.

Andra tillfället

Tack vare samvetsgranna människor i kanslihuset i Härnösand vet vi också att Leif Israelsson i början av mars kommer i kontakt med ännu en kirurg som är intresserad av att jobba på Sollefteå sjukhus.

Återigen inte som stafett utan även långsiktigt, personen är intresserad av att tillsammans med familj flytta till Sollefteå.

Kirurgen skickar in sitt personliga brev och CV till det svarta hål som är Leif Israelssons mailbox.

Leif Israelsson hör aldrig av sig till kirurgen.

Detta är två gånger på mindre än 4-5 månader då Leif Israelsson stoppar en rekrytering till Sollefteå sjukhus.

Så när förvaltningschefen Nina Fållbäck Svensson säger att det är ”utsiktslöst” att rekrytera till Sollefteå så är hon kraftigt vilseledd av en av sina medarbetare eller så ljuger hon. Problemet är snarare att det finns länsklinikchefer som försöker ta politiska beslut på egen hand och vägrar att rekrytera.

Eftersom vi känner hur Landstinget Västernorrland fungerar numera, där den högsta politiska ledningen tagit semester från alla former av ansvarstagande kan vi gissa att agerandet inte kommer att få några påföljder och att allt fortsätter som vanligt.

Vi har också hört liknande rykten om länsklinikchef Johan Nilsson. Har du fler uppgifter om detta, skicka ett mail till lvnleaks@gmail.com

FAKTA: Så har vårdköerna utvecklats inom LVN

Den 15/12 kom nyheten att specialistvården i Västernorrland inte klarar av att erbjuda vård i rätt tid och upprätthålla vårdgarantin inom specialistvården och därmed blöder ut stora mängder pengar till andra landsting och vårdgivare. I runda slängar handlar det om ca 500 000 000 kronor som landstinget betalar till andra landsting och vårdgivare för köpt vård.

Idag (16/12) drar STs ledarsida slutsatsen att det beror på att landstinget erbjuder för mycket vård och försöker indirekt lägga skulden på Sollefteå sjukhus. Problemet är att det inte stämmer.

Köerna finns i Sundsvall

Sundsvall är det sjukhus i länet som har det största problemet faktum är att under hösten 2015 tillhör Sundsvall bland de sämsta i landet.

I oktober 2015 var det 666 patienter vid Sundsvalls sjukhus som hade väntat över 90 dagar på behandling inom specialistvården. Bara 64 % av patienterna som fick vård i utsatt tid i specialistvården, m en det är inte bottennoteringen. Under augusti 2015 klarade Sundsvalls sjukhus bara av att erbjuda vård i rätt tid till 49 % av patienterna. Majoriteten av patienterna fick alltså vänta längre än de lagstadgade 90 dagarna.

Under oktober 2015 fick 86 % av patienterna i Sollefteå vård i rätt tid och i Ö-vik var samma siffra 65 % och riksgenomsnittet på 79 %.

Men det har inte alltid varit så

Vi har gått tillbaka och tittat på hur det har sett ut sedan september 2010 och det har inte alltid varit så.

Det man kan säga är att Sollefteå har varit det sjukhus som bäst klarat måluppfyllelsen. Under hela tiden sedan 2011 har man klarat vårdgarantin till över 90 % av patienterna och legat klart över riksgenomsnittet.

Men även Sundsvall och Ö-vik har legat bra till och pendlat mellan 80-90 %. Sundsvall har också i perioder varit uppe i nivå med Sollefteås siffror på runt 97-98 %.

Hösten 2014

Alla sjukhus har av förklarliga skäl svårare att upprätthålla vårdgarantin under sommarmånaderna men situationen brukar rätas upp under hösten. Men något händer under hösten 2014 i främst Sundsvall och i viss mån Ö-vik som gör att återhämtningen aldrig kommer.

Svaret kanske finns att finna i ett citat från Margareta Berglund Rödén från den 30/6 2014 när landstinget beslutar att stänga nästan 90 vårdplatser över sommaren varav många inte öppnar igen.

”Sammantaget handlar det om att vi inte vill ha fler vårdplatser öppna än vad vi absolut behöver. Och förra sommaren konstaterade vi att det gick väldigt bra.”

Sommaren 2014 gick det inte särskilt bra. En hel del vårdplatser öppnas aldrig upp igen. Istället ökar sjukskrivningarna, personal slutar och landstinget får allt svårare att hitta personal. Efter sommaren 2014 förblir en hel del vårdplatser stängda.

År 2014 har Västernorrland 40 vårdplatser färre än 2013. Landstinget Västernorrland har ALDRIG haft så få vårdplatser per 1000/invånare som idag.

Den stora dippen för Sundsvall kommer dock under sommaren 2015 när 25 av 34 narkossjuksköterskor säger upp sig. När situationen anmäldes till IVO avfärdade Margareta Berglund Rödén oron över patientsäkerheten. Men verkligheten blev en annan.

Från att ha uppnått vårdgarantin till 76 % av patienterna i april 2015 går det bara utför. Under augustimånad klarar Sundsvall vårdgarantin till 49 % av patienterna och i september 57 % och kravlar upp till 64 % i oktober.

Kanske hade situationen sett annorlunda ut om landstingscheferna hade mött sjuksköterskornas lönekrav som motsvarar en årskostnad lika stor som för en före detta förvaltningschef med 100 000 kronor i månadslön.

Klicka på bilden för att förstora grafen.

Vårdtid

 

P.s Galloperationer

Vi kan inte låta bli att påpeka en sak.

Kirurgen Alfred Janson har vid ett flertal tillfällen tagit upp skillnaden i DRG mellan Sundsvalls sjukhus och Sollefteå som intäkt för hur effektiv och billig Sundsvall är i jämförelse. Vi har vid flera tillfällen visat att det är rent trams.

Men en notis i sammanhanget är att notera måluppfyllelsen när det kommer till att operera gallsten.

I oktober 2015 klarade Sundsvalls sjukhus bara att erbjuda vård inom 90 dagar till 60 % av patienterna. I Sollefteå var det 100 % och i Ö-vik 92 %.