Author Archives: lvnleaks

Avslöjande: Landstinget köper tjänster för 3 miljoner av MittMedia

MittMedia koncernen där länets stora tidningar, TÅ, ST och ÖA är i djup kris och pengarna tycks vara slut. Enligt DN fanns det under sommaren 2016 långt gångna planer inom koncernen på att säga upp 75 % av koncernens journalister, koncentrera redaktioner och lägga ner tidningar.

Nyligen skrev tidningen Journalisten om hur den fria och granskande journalistiken inom MittMedia får stryka på foten när de egna ägarnas ekonomiska intressen står på spel.

I ett ekonomiskt pressat läge är det lätt att lista ut att ägarnas önskan är att få in pengar och säkra relationerna med företagets största kunder. Med andra ord; bit inte den hand som varje år betalar in stora summor till koncernen.

En väldigt generös hand är Landstinget Västernorrland som år 2015 köpte tjänster av MittMedia för över 3 000 000 kronor. Det är 500 000 kronor mer än 2013.

När nästan alla andra minskar sina annonsköp väljer Landstinget Västernorrland att göra tvärtom med med MittMedia och öka köpen med 500 000 kronor. Som ett rent sammanträffande kommer ökningen precis det år då planerna för att avveckla Sollefteå och Örnsköldsviks sjukhus ska läggas fram.

Väl investerade pengar för landstingsledningen.

Sedan landstingsledningens planer för att svika vallöftet och avveckla vården i Västernorrland har en långrad artiklar publicerats i Sundsvalls Tidning med udden mot vården i Ångermanland och främst Sollefteå sjukhus.

Artiklarna börjar komma redan under våren och sommaren 2015 när Sundsvalls Tidning utan någon till synes anledning börjar intervjua en rad människor och göra nyhet av människor som anser att Sollefteå sjukhus ska läggas ner. Många gånger har personerna inte ens någon koppling till dagens organisation eller sjukvård.

Reportagen skulle bana väg för landstingsledningen att gå ut med nyheten om att lägga ner sjukhusen i Sollefteå och Örnsköldsvik.

Genomgående har en stor del av den rapporteringen från den redaktion som finns i Sundsvall varit onyanserad.

Det senaste exemplet är det stora reportaget om stafettkostnaderna där journalisten i fråga tar i från tårna och hävdar att de absolut dyraste stafettkostnaderna för landstinget Västernorrland finns i Sollefteå för att sedan rada upp ett antal dyra veckor, varav de flesta finns inom röntgen.

Det journalisten utelämnar är att stafettkostnaderna för röntgen i Sundsvall (10 miljoner) är MER än dubbelt så stora som i Sollefteå (4 miljoner), medan Ö-vik har kostnader på 7 miljoner. Kostnaderna är alltså lägst i Sollefteå, något man inte kan tro när man läser artikeln.

Konsekvenserna som landstinget inte vill se

Tiotusentals människor i Västernorrland är oroliga för vården. Rapporter kommer nästan dagligen om läkare, sjuksköterskor som går på knäna och om hur personal sjukskrivs eller säger upp sig.

På Facebook kommer rapporter att det är svårt att få tag på ambulans, hur personer som visar symptom på stroke uppmanas att hitta skjuts av en vän eller granne. Barn i svår smärta tvingas till ”helvetesfärder” i bil över dåliga vägar för att komma till vård. Äldre slussas mellan sjukhus i jakt på vårdplatser. Rapporter om överbeläggningar och patienter som vårdas på felavdelning. Så kan det fortsätta i en evighet.

Konsekvenserna av stängningen av akuten i Ådalen är tydlig för alla, sämre vård och mer smärta för barn, äldre och svårt sjuka.

För Landstinget och landstingsledningens är det bara ”känslotyckande” som inte räknas.

På Facebook avfärdas Svenska kyrkans engagemang för lika vård och de sjukas umbäranden för ”känslotyckande” av Socialdemokraternas Christina Nordenö och får gillande från landstingsrådet Erik Lövgren. Från tjänstemannasidan talas det i termer om volymer och ”förändringar i marginalen”.

Hänsyn tas inte till den smärta, oro och problem som förändringarna orsakar patienterna för de syns inte i ”volymerna” och den smärta som uttrycks är ju trots allt bara en ”känsloyttring”.

Örnsköldsvik nästa att offras?

Den 24/9 2015 ingick kommun- och landstingspolitiker i Socialdemokraterna Örnsköldsvik en pakt med Sundsvalls politiker som aktivt jobbade för att avveckla vården i Ådalen.

Genom att stötta ”Sundsvalls falangen” och avveckla vården i Sollefteå och Kramfors så hoppades man att Ö-vik skulle skonas.

Pakten ledde till att landstingsledningen 24/9 2015 beslutade att nästan hela sparpaketet på 160 miljoner skulle läggas på vården i Sollefteå och Kramfors.

Utan att vänta in några underlag från tjänstemännen (som de annars litar på mycket på) river partiet på sittande möte upp tjänstemannaförslagens delar som gäller verksamheterna i Örnsköldsvik. Det var bara i Sollefteå och Kramfors kommuner som vården ska åderlåtas och personal jagas iväg.

Sedan dess har Socialdemokraterna i Örnsköldsvik tagit rygg på partivännerna i Sundsvall och Ånge som drivit på en avveckling av Sollefteå sjukhus. På landstingsgrupper, årsmöten och kongresser har Örnsköldsviks politiker stött ”Sundsvalls falangen”.

När politiker från Ådalen (som röstat i enlighet med partiets vallöfte) har uteslutits eller tvingats avgå för att de inte underordnat sig ”Sundsvalls agendan” har det varit Ö-viks politiker som hållit i yxan eller som istället glidit in på positionerna.

Nu är Örnsköldsviksborna på väg att vakna upp med exakt samma smärta som Ådalsborna haft i snart ett år. Dolken är på väg att sättas in i ryggen på även Örnsköldsvik.

Det visar sig att länsklinikcheferna som med det Socialdemokratiska partiets goda minne är på väg att urholka vården på partiets mest heliga mark (Ådalen) har pekat ut sitt nästa mål, Örnsköldsvik.

Skillnaden nu är att Örnsköldsvikspolitikerna snart inte har någon annan kvar att ”sälja ut”.

Landstingsledningens krismöte!

Vården i Västernorrland är i fritt fall, stafettkostnaderna skenar, stort antal sjuksköterskor och läkare har på korttid sagt upp sig. Överbeläggningarna skenar, patienter skickas runt i länet, personalen mår dåligt, sjukskrivningarna är högst i Sverige och patienterna far illa.

Idag kallade äntligen landstingsledningen till krismöte!

För att utesluta personer med avvikande åsikter som röstar enligt egen övertygelse och i enlighet med vallöften.

 

Skärmavbild 2016-07-07 kl. 19.51.22

Landstingsledningen i Västernorrland har stakat ut vägen.

Vad lovade S i valrörelsen 2014?

Efter en lång debatt och ett par försök att avveckla den akuta ortopedin så träffades partiet i april 2016. Efter partikongressen hävdar Andreas Sjölander (s) att socialdemokraterna att det inte finns något vallöfte om tre akutsjukhus i länet.

Den 26/8 2014 med några dagar kvar av valrörelsen säger Elisabet Strömqivst, socialdemokraternas första namn följande i en valdebatt på frågan om Sollefteå ska vara ett AKUTsjukhus.

Den 29/10 2016 säger Erik Lövgren följande till SVT Västernorrland,

Det kommer att bli besparingar på alla sjukhus och vi har ett beslut om att vi ska ha kvar tre AKUTsjukhus i länet.

Trots upprepade löften från Socialdemokraterna i Västernorrland om tre AKUTsjukhus försöker nu partiet att med alla medel slingra sig ur löften partiets högsta företrädare gav under och EFTER valrörelsen.

I valrörelsen 2014 var det Andreas Sjölander i rollen som politiskt sekreterare som i ett svar till Tidningen Ångermanland formulerar svar på följande fråga från en medborgare: ”hur tänker ni agera för att rädda ett fullvärdigt AKUTsjukhus i Sollefteå?

Andreas Sjölanders och partiets svar:

I vårt valprogram är vi tydliga med att vi kommer att vara GARANTEN för tre sjukhus i länet. Med sjukhus menar vi FULLVÄRDIGA AKUTSJUKHUS.

Det finns alltså inga tveksamheter om vad det Socialdemokratiska partiet lovade i valrörelsen 2014. Det enda som kvarstår är frågan om man kan lita på det socialdemokratiska partiet i Västernorrland?

Vilka löften kommer de att ge i valrörelsen 2018 och vad menar de egentligen?!

Pengar finns till chefslöner – men inte till vård!

Den 13/6 meddelade Landstinget Västernorrland att den nye förvaltningschefen Nina Fållbäck-Svensson behövde hjälp i arbetet och ytterligare en toppchef anställde. Således utökades chefsstaben med en biträdande förvaltningschef som skall biträda Nina Fållbäck Svensson i sitt arbete som sjukhuschef eller förvaltningschef vilket titeln för dagen råkar vara.

Nina Fållbäck Svensson värvades av Anders L Johansson till landstinget i Västernorrland där hon nyligen avslutat sin anställning, detta då chefernas anställningsvillkor förändrades. Chefsavtalen skulle bli mindre förmånliga enligt media och de som inte accepterade detta köptes ut.

Nina Fållbäck Svenssons valde att bli utköpt. Hennes tjänst avslutades 2015-09-07 skriftligen enligt information i ett dokument om Ninas avgångsvederlag. Avgångsvederlag på 328 000 kr av Jämtlands skattepengar, som skulle gälla för perioden 1/11 -2015 till 29/2-2016 och skrevs på av Nina Fållbäck Svensson den 30/9-2015. Den 23 September 2015 gick Nina via media ut och berättade att hon fått jobb i Västernorrland.

2015-10-15 så skrev Anders L Johansson och Nina Fållbäck Svensson ett avtal som gav Nina Fållbäck Svensson en löneförhöjning med 23 000 kr/månad från sitt tidigare jobb. Nina som blev förvaltningschef i Västernorrland fick en lön på 105 000 kr.

Idag kan vi avslöja att ungefär ett halvår efter den lukrativa hösten också ser ut att få en lukrativ och inkomstbringande 2016. Under våren 2016 fick förvaltningschefen en ny lön, denna gång på 108 000 kronor i månaden, en löneökning som motsvarar 36 000 kr/år mer (exkl. sociala avgifter).

Det lönar sig att avveckla vård!

lkjlk

Andra tar över!

Vi har drivit den här sidan sedan september 2015 och totalt har det blivit nästan 80 granskande inlägg. Ett arbete som i stora delar har tagit över det som funnits kvar av vår fritid.

Efter mycket funderande har vi kommit fram till att ta en liten paus från skrivandet här för att kunna genomföra en rad andra projekt.

Men sidan LVN Leaks försvinner inte för det. Utan vi lämnar över den till andra eldsjälar och i mycket kompetenta händer. Framöver kommer flödet att fyllas av en rad gästskribenter.

Det har också varit vår styrka att vi kan byta plattformar, lämna över projekt till andra och starta nya.

Vi ses på barrikaderna!

Majed & Fredrik

Det kostar att vara en dålig arbetsgivare – stafettkostnaderna inom Landstinget Västernorrland skenar

Det kostar att vara en usel arbetsgivare och det kostar mycket – fråga bara Landstinget Västernorrland. Under årets första fyra månader betalade landstinget nästan 86 miljoner kronor till hyrläkare. Det är nästan en fördubbling jämfört med samma period förra året.

Snabbast är kostnadsökningen hos sjuksköterskorna.

Under årets första fyra månader var kostnaderna för hysköterskor på Sundsvalls sjukhus uppe i nästan 20 miljoner kronor. Det är 2,5 miljoner mer än HELA 2015. Jämfört med samma period 2015 har kostnaderna för hyrsköterskor ökat med mer än 11,3 gånger. På Örnsköldsviks sjukhus har kostnaderna ökat med 6ggr och ligger nu på nästan 4 miljoner kronor och i Sollefteå har de ökat med 4,8 gånger och är nu 6,5 miljoner.

Detsamma gäller för läkarna där kostnaderna har ökat med nästan 14 miljoner jämfört med samma period förra året. Mellan januari-april kostade hyrläkare specialistvården i Sundsvall 23,3 miljoner, Ö-vik 19,8 miljoner och i Sollefteå 12,4 miljoner.

I den här takten kommer kostnaderna för stafetter att vara nästan 260 000 0000 kronor och det är 90 000 0000 kronor mer än 2015. 260 miljoner kronor är också nästan hela skattehöjningen.

Bara Sundsvalls sjukhus kommer att ha kostnader på nästan 130 miljoner för stafetter jämfört med 180 miljoner som var specialistvårdens kostnader för stafetter under 2015 (Ö-vik 71,4 miljoner och Sollefteå 57 miljoner).

Stafettkostnaderna inom specialistvården kommer att vara större i år än vad kostnaderna för stafetter var i landstingets samtliga verksamheter under 2015.

Då har vi fortfarande inte kommit till sommarmånaderna då behovet av stafetter ökar.

En intressant notering är att kostnaderna för stafetter ökar mest på det sjukhus som inte är drabbad av några som helst besparingsförslag.

Brist i ledning och styrning

Och så är vi tillbaka dit vi alltid hamnar, bristen på ledning och styrning i organisationen.

Gunnars Fors, vänsterpartist lyckades få med en beslutspunkt på senaste Hälso- och sjukvårdsnämnden att få nämnden att ställa sig bakom denna beslutspunkt,

”Att landstingsdirektören med anledning av den alarmerande kostnadsutvecklingen för inhyrda sjuksköterskor får i uppdrag att återkomma till nämndens sammanträde i juni med förslag till ytterligare åtgärder och förändringar på kort och lång sikt av anställningsvillkor, arbetsmiljö, arbetsscheman för att kunna behålla nuvarande anställda och för att kunna rekrytera nya sjuksköterskor.”

Ett starkt tips för Landstinget är att lyssna på Ångermanlands läkarförening som redan presenterat ett antal goda förslag och lösningar och gjort det ett bra tag nu.

Avslöjande: Länsklinikchefernas påbud till personalen – så länge stängs akutmottagningen i Sollefteå

Under nästan 8 veckor (15/7-31/8) kommer ingen akutortopedi eller kirurgi att genomföras på Sollefteå sjukhus, det är en vecka längre än som tidigare har aviserats.

Detta enligt en ”arbetsmiljöanalys” som länsklinikcheferna Leif Israelsson och Johan Nilsson har gjort på egen hand. Detta har sedan skickat ut som ett dekret från cheferna per mail till personalen, denna lapp är den ENDA kommunikation och information som personalen har fått av länsklinikcheferna.

I det kortfattade skrivelsen skriver cheferna om hur hanteringen av patienterna ska fungera under sommaren. Innehållet i pappret är minst sagt bristande särskilt mot bakgrund av den risk- och konsekvensanalys som genomfördes och som nu verkar helt ha ignorerats av två länsklinikchefer.

Enligt förslaget ska kirurg- och ortopedsspecialister vara på plats på sjukhuset under måndag till fredag dagtid, men får inte utnyttjas för akuta fall.

Patienter som kommer till akutmottagningen i Sollefteå ska triageras alltså direktsorteras av akutmottagningens sjuksköterskor. De patienter som besöker akutmottagningen och behöver akutortopedi eller kirurgi ska hänvisas till Örnsköldsvik för ortopedi eller Sundsvall/Örnsköldsvik för akutkirurgi eller ortopedi.

I dekretet står det också,

”Om patienten triageras till att handläggas vid Sundsvalls eller Örnsköldsviks sjukhus hänvisas patienten till att transporteras sig till detta sjukhus på samma sätt som man transporterar sig till Sollefteå sjukhus, d.v.s. i normalfallet med egen bil alternativt taxi.”

Med andra ord så tror länsklinikcheferna inte att de som besöker akutmottagningen i Sollefteå egentligen är så sjuka. De kan lika gärna sätta sig i bilen och åka 2 timmar till. Därefter ska patienten återigen sättas i egen bil och åka till Sollefteå för att vårdas vårdavdelningen.

Denna korta beskrivning av hur arbetet är tänkt att fungera är alltså det svar som personalen har fått utan någon dialog. Detta är också Landstingets svar på den omfattande risk- och konsekvensanalys som pekade på hela 17 områden med höga risktal.

Här kan du ta del av länsklinikchefernas dekret till personalen!

Tydlig exempel på hur man är dålig arbetsgivare och usel ledare.

Hanteringen kring stängningen av akutmottagningen i Sollefteå under 8 veckor visar varför Landstinget i Västernorrland har landets högsta sjukfrånvaro.

Det visar också tydligt på den icke-existerande dialogen och kommunikationen mellan det högsta chefsledet och medarbetarna. Detta är två länsklinikchefer som inte väljer att besöka arbetsplatsen för att berätta om beslutet och ta frågor och dialogen. Utan skickar ut sitt beslut på ett kortfattat mail TROTS den risk- och konsekvensanalys som gjorts. Inga frågor, ingen vidare diskussion och ingen dialog.

FAKTA: Så har sjukfrånvaron utvecklats i Landstinget Västernorrland

Det är ändå intressant hur många olika vinklar som kan finnas på att skylla landstingets problem på allt annat än vad som faktiskt är problemet, ledning och styrning.

I MittMedias tidningar finns idag en artikel där den höga sjukfrånvaron i Landstinget Västernorrland skylls på besluten att avveckla verksamheter utanför Sundsvall tar för lång tid.

Det är en högst intressant tolkning av läget, men stämmer den.

Sjukfrånvaron i Landstinget Västernorrland har de senaste 10 åren varit högre än riksgenomsnittet, men hur stor skillnaden har varit har varierat över tid.

Sen börjar kaoset och projektet med att centralisera verksamheter där ansvariga chefer ska placeras allt längre bort från verksamheten. Med det följer också arbetsplatsernas möjligheter till påverkan och dialog.

År 2012 när Anders L Johanssons reform med vårdområden infördes var skillnaden 0,5 % året därefter 0,6 % och år 2014 1,3 % högre än riksgenomsnittet. Redan år 2014 har Landstinget Västernorrland landets högsta sjukfrånvaro.

År 2015 när länsklinikerna införs så är skillnaden 1,5 %.

Tar man sig tid att granska och inte bara nöjer sig med att skriva av det som chefer och landstingsledning säger så träder en annan bild fram. I de medarbetarenkäter som landstinget själva gör ser man att det är dialogen med ledningen som är personalen är minst nöjd med.

Receptet på detta är tydligen att avveckla vård.

Utveckling av sjukfrånvaron Landstinget Västernorrland 2008-2015

sjukfrånvaro1

Kan också vara intressant att veta att Norrbottens landsting – ni vet dom som ville att vi skulle följa i deras fotspår. Norrbotten har höjt sin sjukfrånvaro med 1,6% (en av de största ökningarna i landet) under samma period.

 

Landstinget hittar alternativa lösningar … i Sundsvall!

Det kan finnas hopp.

Idag meddelade landstinget Västernorrland att man drar tillbaka besparingen på 23 miljoner från primärvården. Det för att komma tillrätta med det ackumulerade underskottet på nästan 150 miljoner hos Hälsocentralerna (vårdcentraler). Dessa 23 miljoner skulle sparas genom att lägga ner vårdcentraler i Sundsvall eftersom det är där underskottet i primärvården är som störst.

Idag avslöjade Landstingsledningen att man tagit tillbaka förslaget och inte längre tänker avveckla några hälsocentraler i Sundsvall.

Istället ska primärvården nå en ekonomi i balans genom en satsning.

Nu utreds bland annat möjligheten att särskilt tillgodose multisjukas (äldres) och kronikers behov. Det genom att öppna en särskild mottagning i centrala Sundsvall för gruppen.

Detta enligt ett beslut i majoritetens ordförandegrupp, alltså den Socialdemokratiska landstingsledningen.

Nu gäller det bara att se om denna insikt om andra sätt att effektivisera verksamheten än avveckling av vård också sträcker sig till verksamheter som ligger utanför Sundsvall också.

Mediegruppens fakturor!

I dagens Allehanda förnekar Mediegruppen Lars-Erik Marklund att företaget skulle ha fakturerat landstinget 700 000 kronor. I vårt inlägg skriver vi

Sedan hösten 2015 har Mediegruppen skickat fakturor på nästan 700 000 kronor till Landstinget Västernorrland.

Totalsumman för Mediegruppens samtliga fakturor till Landstinget Västernorrland är 671 875 kronor inklusive moms.

Här kan du se samtliga fakturor som Mediegruppen har skickat – Fakturor Mediegruppen

Avslöjande: 700 000 kr till en PR-byrå

Vi har de senaste veckorna fått in ett par tips om Mediegruppen ABs band till Landstinget Västernorrland.

Mediegruppen är en PR-byrå med bas i Sundsvall men är en del av Gullers Grupp som är en stor PR-byrå med bas i Stockholm.  Företaget har enligt egen uppgift många kunder inom ”läkemedel, medicin och hälsa”. För vanligt folk är byrån kanske mer känd för avslöjandet att Arbetsförmedlingen köpt tjänster till ett värde av 33 miljoner från Gullers och mest känt för att ha fakturerat skattebetalarna 122 000 kronor för en debattartikel som publicerades i Göteborgs-posten.

Sedan hösten 2015 har Mediegruppen skickat fakturor på nästan 700 000 kronor (inklusive moms) till Landstinget Västernorrland.

Medieträning för nästan 350 000 kronor

Bland annat har PR-byrån sedan i höstas genomfört hela 12 medieträningar.

Fakturorna har lite olika benämningar, ”budskapsträning”, ”kommunikationsutbildning” osv. Men varje enskild utbildningstillfälle kostar Landstinget Västernorrland 22 500 kronor (exklusive moms), lika mycket som en medieträning kostar enligt ett avtal som Mediegruppen har med Landstinget Västernorrland.

Samtidigt som under- och sjuksköterskor nekas att gå kurser och ha sammanträden för några tusenlappar har Mediegruppen fakturerat landstinget närmare 350 000 kronor för medieträningar för högsta chefer och ledning.

De senaste medieträningarna genomfördes den 13 och 14e april, alltså veckan innan den stora manifestationen i Härnösand och landstingsfullmäktige.


Läkare kontra PR-konsult

I december 2015 avslöjades det att en stafettläkare vid Sollefteå sjukhus hade kostat nästan 200 000 kronor för en vecka. För den ersättningen skulle läkaren arbeta och vara tillgänglig dygnet runt under hela veckan, det motsvarar 168 timmar, vilket ger en timersättning på 1190 kronor.

Mycket pengar.

Just det exemplet har använts av  politiker och förvaltnings- och länsklinikchefer på varför landstinget har ekonomiska problem. I omgångar har nästan hela landstingsledningen rasat mot just denna veckas bemanning i december.

Landstingsrådet signerar avtalet

Men INGEN i landstingsledningen verkar anse att det är något problem för landstinget att betala 1250 kr i timmen för en PR-konsult eller ”kommunikativt stöd” som det heter i fakturan.
Prislappen i avtalet
prislapp

Den 29/4 skickar Mediegruppen en faktura till Landstinget Västernorrland på 250 000 kronor för att finnas tillgänglig under 200 timmar mellan 28/4 och majmånad. En timkostnad på 1250 kronor (vilket också är tydlig i avtalet som Mediegruppen skriver med landstinget). Skriver under och godkänner avtalet gör Landstingsrådet.

Kontentan är alltså att när det kostar 1190 kr i timmen att bemanna sjukhus med vårdpersonal så leder det till utspridda fördömanden från höga tjänstemän och politiker. Men att anlita PR-konsulter för 1250 kronor i timmen är det ingen som ser några som helst problem med.

Avtalets underskrifter.
avtalet

 

Riskanalysen som landstingsledningen vill glömma!

Mars 2016 genomförde landstinget en riskanalys över att stänga akutkirurgi och ortopedi i Sollefteå och Ådalen under stora delar av juli och hela augustimånad.

Konsekvensen blev att förvaltningschefen Nina Fållbäck Svensson i början av april fick backa på planerna på sommarstängningen.

Men så kom en manifestation och en återremiss på landstingsledningen förslag att avveckla akutortopedi på landstingsfullmäktige och genast slängdes alla risk- och konsekvensanalyser ut genom fönstret. Här skulle det markeras!

Men varför tvingades landstingsledningen backa i första läget? Vad innehöll risk- och konsekvensanalysen?

Redan i mailet som kommer från chefsläkaren där risk- och konsekvensanalysen skickas ut till medarbetarna framstår det som att analysen egentligen inte är tillräcklig. Chefsläkaren skriver,

”Och – jag är medveten om att det finns betydligt fler ”ringar på vattnet” – effekter än bara de strikt lokala effekterna.”

Som vanligt har landstinget alltså inte brytt sig om att undersöka hur ett beslut gällande A kommer att påverka B, C, D osv.

Höga risktal

Redan i sammanfattningen i analysen framkommer det att;

Riskanalysen påvisar patientsäkerhetsrisker med höga risktal som i scenariots nuvarande utformning och tidssättning bara delvis kan elimineras eller begränsas genom föreslagna åtgärder.

Med andra ord så kvarstår det risker för patientsäkerheten TROTS de förslag och åtgärder som landstingsledningen har presenterat. Det var alltså detta som tvingade landstinget att backa innan manifestationen och återremissen.

17  områden

Hela 17 områden i riskanalysen får höga riskpoäng varav många anses vara väldigt svåra att åtgärda med den korta tiden som är kvar. Bland annat finns en rad frågor kring transporterna.

I riskanalysen framkommer att det är en stor brist på ambulanser på grund av ökad belastning. Att det kan uppstå utträngningseffekter och att det kommer att ta upp till ett år att öka kapaciteten. Samtidigt som förvaltningschefen Nina Fållbäck Svensson i intervjuer säger att landstingsledningen inte haft någon dialog med ambulansen för att säkerställa att transporterna kan fungera. Det är anmärkningsvärt.

I analysen så framkommer att de största riskerna ligger i att patienter kan hamna fel och att det är för korttid för att införa ett nytt arbetssätt. Att riskerna kvarstår.

Det framkommer också att medicinkliniken inte kommer att kunna ha någon att konsultera. Men också att människor i större utsträckning kommer att dra sig för att söka vård eftersom väntetider och köer kommer att öka.

På hela 17 punkter i analysen framkommer det att risker finns för konsekvenser som beskrivs som ”katastrofal” och ”betydande” och att risken för att dessa kan inträffa är genomgående ”stor” och ”mycket stor”.

Risker som inte kunde bedömas

Dessutom konstaterar risk- och konsekvensanalysen att det finns ett flertal andra risker som inte kan bedömas utan ytterligare arbete b.la.

  • Sollefteå sjukhus måste ta hand om fler medicinpatienter då de andra sjukhusen måste ta hand om fler ortopediska och kirurgpatienter.
  • Det ses föreligga en risk att patienter får vänta längre på vård (ex. tid till operation) till följd av ökad belastning i Ö-vik/S-vall (Risk 7:1).
  • Det finns ingen på plats som kan ta ansvar för patienten om den söker akutmottagningen och det misstänks/konstateras att denne behöver transporteras vidare till kir/ort. T.ex. om det då finns behov av en ambulanstransport skall denna beställas av en läkare som sen också ansvarar för transporten samt skall ge ordinationer till ambulansens personal (Risk 8:3)
  • Om inte IVA Sollefteå kan hantera kirurgpatienter måste de vårdas i S-vall/Ö-vik. Om behov då uppstår av att ”byta plats” på andra patienter ses risker med detta (Risk 12:1)
  • Om inte IVA Sollefteå kan hantera kirurgpatienter behöver IVA i Sundsvall/Ö-vik hantera en ökad belastning (Risk 12:2).

Bakjours argumentet som föll…

När stängningen av akutmottagningen först nämndes hävdades Nina Fållbäck Svensson att det var ”utsiktslöst” att rekrytera kirurger och ortopeder med bakjourskompetens. Det var anledningen till stängningen. När man ändå fick in namn från personalen så valde man att inte rekrytera.

NU hävdar man helt plötsligt att det inte längre behövs bakjourskompetens, utan att det går att lösa med telefonkonsultationer från Ö-vik och Sundsvall. Helt plötsligt behöver man inte längre ha specialistkompetensen ens i samma stad.

Så först säger man att man måste stänga för att det inte går att rekrytera. När man bevisas ha fel så stänger man ändå och hittar en lösning som man bara för någon månad sedan menade var väldigt patientosäkert.

Det är svårt att lita på denna landstingsledning.

170 timmar i papperskorgen

Denna analys tog 170 timmar att ta fram och slängdes därefter kort i papperskorgen eftersom några länsklinikchefer och landstingsledningen ville annat.

Hela analysen kan du läsa; Riskanalysrapport Stängning av akut ortopedi och kirurgi Sollefteå sjukhus. Sommaren 2016 MÅ+PS 2016-03-31

Samt bilagan här, Kopia av Riskanalys KIR ORT SLÅ Sommaren 2016

 

 

De personliga banden som inte finns med i reportagen…

Inledningsvis vill vi säga att eftersom vi inte prenumererar på någon av Mitt Medias tidningar inte heller bör ha någon åsikt om vad som står i dem. Egentligen så är detta en fråga för de som betalar till tidningen och de som producerar den.

Med det sagt så tycker vi ändå att dagens två artiklar saknar en viktig del nämligen att uppge vilka kontakter och band personer som man kontaktar med har med de som sitter i landstingsledningen i Västernorrland. En fråga som vi tycker ändå borde ha lyfts fram.

ST intervjuar idag Maria Stenberg som är landstingsråd i Norrbotten. I artikeln framgår det att Maria också är Socialdemokrat. Det som dock inte riktigt framgår är att landstingsråden i Västernorrland och Norrbotten har mer gemensamt än att de tillhör samma parti.

De har vid flera tillfällen undertecknat pressmeddelanden och artiklar ihop. De sitter också i otaliga styrelser ihop.

Men de har också en annan sak gemensamt. Partiombudsmannen Stefan Wikén.

Innan Stefan Wikén kom till Västernorrland var han partiombudsman, i just det, Norrbotten. Där Wikén och Stenberg jobbade tillsammans i över fyra år.

Den andra personen som uttalar sig är Anders Sundelin som är länschef för ortopedin i Norrbotten. En person som är välbekant med länsklinikchefen Johan Nilsson, även de sitter i diverse styrelser och utskott tillsammans. Men inte heller det behöver vara så konstigt.

Däremot ska man vara medveten om att Johan Nilsson i omgångar har haft Anders Sundelin som chef i Norrbotten. Och deras relation har varit så pass god att när ett av sjukhusen i Norrbotten behövde en t.f. chef för ortopeden så föll valet på Johan Nilsson. Satsningen på ”ortopediskt centrum” i Piteå var också något som Nilsson och Sundelin jobbade fram tillsammans.

Och hur fantastiskt bra går det för Norrbottens läns landsting ekonomiskt trots alla centraliseringar?

År 2012 hade Landstinget i Norrbotten ett bra överskott på över 700 kr/inv. Sedan började centraliseringarna, år 2013 – 469 kr/inv, 2014 -148 och år 2015 -961 kronor. År 2015 var underskottet nästan dubbelt så stor som i Västernorrland.

Något är ruttet i Landstinget Västernorrland

I onsdags stod landstingsdirektören inför landstingsfullmäktige och med myndig stämma avfärdade allt snack om att Landstinget Västernorrland var en fifflande organisation. Hon gick till attack mot alla som ifrågasatte kalkyler, fusket och ledningen. Proffsen kan det här bättre än ett gäng amatörer hävdade hon.

Allt var frid och fröjd. Inte ett ord nämnde hon till fullmäktige om att man planerar att stänga akutortopedin och kirurgin över sommaren. Inte ett ord.

Sen började landstingsfullmäktige och utfallet blev något annat än det som majoriteten och tjänstemannaledning ville. En återremiss.

DAGEN efter informeras personalen på Sundsvalls sjukhus om sommarstängning på Sollefteå och DÄREFTER personal på Sollefteå sjukhus att stora delar av akutmottagningen kommer att vara stängd under 6 veckor i sommar.  En ren för hämndaktion manifestationen den 24/4 och det uteblivna beslutet.

Detta gör man trots att man tvingades backa för mindre än tre veckor sedan. Trots att man inte har fört några samtal med ambulansen om hur man ska lösa akuttransporterna osv.osv.

Idag fick vi också veta att, precis som vi trodde, så byggde kalkylerna i höstas på ett luftslott. När man trodde sig kunna spara 70 miljoner på att lägga ner BB i Sollefteå och Ö-vik. Besparingen säger man nu bara blir 30 miljoner. När vi påstod samma sak i höstas avfärdades vi som idioter och rättshaverister.

Istället hävdade förvaltningschefen Margareta Berglund Rödén att alla kalkyler hade kontrollräknats minst fem gånger. Något som Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Ewa Back ställde sig bakom och sa att hon litade på tjänstemännen.

Idag är det många som har skäl att skämmas. Men problemet är att ingen av de som borde skämmas lär ha den insikten.

Landstingsrådet då? Han spenderade hela fullmäktige med att berätta hur mycket han litade på tjänstemännen och Hälso- och sjukvårdsnämnden. Sen tog han helg.

toghelg

Vi förtjänar bättre!