FAKTA: Länsklinikchefer ägnar sig åt ”bypolitik”

Av | 1 november, 2015

Landstinget Västernorrland har stora problem och de är inte bara ekonomiska. Det finns också en tjänstemannakader som verkar leva i en helt egen värld där förhållandet till sanning och verklighet är minst sagt flexibel.

Det finns många exempel men låt oss ta två dagsaktuella,

1. Förvaltningschefen Margareta Berglund Rödéns (MBR) avslappnade hållning till sanningen och verkligheten

Vid ett flertal tillfällen har MBR uttryckt sig på sätt som visat sig vara direkt felaktiga och missvisande.

Mest berömd är när MBR sade sig ha kvalitetssäkrat kalkyler som inte fanns. I en artikel den 4/9 säger MBR , ”Vi har kvalitetssäkrat de här siffrorna inte bara en utan fem gånger”. Det visade sig senare att kalkylerna inte existerade. De siffror som till slut hafsades ihop och presenterades kom att sågas av landstingets egna ekonomer.

Men nu hävdar MBR också att verksamhetscheferna har varit med och tagit fram förslaget till besparingar som 14 000 människor protesterade mot. Om detta verkligen stämmer så är det djupt allvarligt.

De nya verksamhetscheferna började inte sina arbete förrän den 1/9 och förslaget om att lägga ner Sollefteå sjukhus började läcka ut i mitten av augusti. Det betyder två saker,

a) MBR ljuger och verksamhetscheferna var inte alls inblandade

eller

b) En handfull verksamhetschefer som ännu inte hade tillträtt har alltså utan mandat arbetat fram förslag att avveckla verksamheter. Det utan att ens ha träffat sin personal. Kanske i förhoppningen att beslutet skulle tas innan dem ens tillträder så att deras ”händer” i alla fall externt kan verka ”rena”.

2) Länsklinikchefernas förlorade förtroende

Landstinget har 19 länsklinikchefer varav 14 verkar utgöra en hårdkärna som gärna vill lägga ner allt utanför Sundsvall.

Det var dessa 14 länsklinikchefer som skrev på ett brev i början av processen och uppmanade Hälso- och sjukvårdsnämnden att avveckla Sollefteå sjukhus. I brevet menade att man inte såg några risker för patientsäkerheten INNAN några risk- och konsekvensanalyser var presenterade.

Samma 14 länsklinikchefer skrev på ett öppet brev där de uttryckte stöd för landstingsdirektören när de första avgångskraven kom.

Samma 14 länsklinikchefer skriver nu ett öppet brev där de säger att de inte kan garantera patientsäkerheten om besparingarna läggs på samtliga sjukhus. Alltså innan några förslag har lagts så är länsklinikcheferna fullt överens om att det inte kommer att gå.

Otroligt nog så är det bara patientsäkerheten på Sundsvalls sjukhus dem inte kan garantera om det blir sparbeting just där (var det någon som sa något om bypolitik?). Men om man lägger ner Ö-vik och Sollefteå så är det alltså lugnt.

”Spara överallt annars men inte här där jag jobbar och bor” är budskapet från klinikcheferna som ska agera ”länsövergripande”.

Förtroendeunderskott

Just nu lider landstinget Västernorrland av ett enormt förtroendeunderskott. Det kommer att vara ytterst svårt att vidta några större åtgärder så länge man inte åtgärdar det underskottet.

Hittills har politiken varit mest utsatt av opinionen och det med rätta. Det har sällan funnits fall där politiken så totalt har abdikerat inför ett dussin tjänstemän i en organisation som har ca 240 000 uppdragsgivare.

Politiker är sällan mycket bättre än deras tjänstemän/kvinna särskilt så komplexa och stora organisationer. Tyvärr inger tjänstemännen på högnivå inget större förtroende just nu. Tvärtom verkar samtliga jobba i rasande fart med att rasera det lilla förtroende som organisationen har.

Förhoppningsvis tar politikerna denna ”nystart” ett tillfälle för att ta över initiativet och styret av organisationen.