Höjda sjuksköterskelöner kan förbättra landstingets ekonomi

Av | 19 oktober, 2015

Under hösten har det kommit nyhet efter nyhet om sjuksköterskor som antingen sagt upp sig eller larmat om den dåliga arbetsmiljön på Sundsvalls sjukhus.

Nyligen kom nyheten att 16 av 32 narkossköterskor på Sundsvalls sjukhus säger upp sig och det följdes av att sköterskor på akuten i Sundsvall krävde 4000 kr mer i månaden för det extra arbete som de utför.

Ett av landstingets största problem handlar om hur man har behandlat den egna personalen. Landstinget har landets högsta sjukrivningstal och i medarbetarenkäter får dialogen med landstingsledningen bottenbetyg.

Den dåliga personalpolitiken har skapat kostnader genom att landstinget måste anlita stafetter och köpa vård från andra län eftersom vårdplatser saknas.

En viktig del av personalpolitiken är lönen och den har varit central för sjuksköterskorna. Idag är det så att kommunerna kan genom att erbjuda bättre arbetsvillkor och högre lön locka över sjuksköterskorna från sjukhusen.

De sjuksköterskor som inte väljer att jobba på kommunerna har hittat en ny marknad som stafettsköterskor och kostar därmed landstinget mångdubbelt mer.

Så frågan är skulle landstinget tjäna på att faktiskt höja lönerna för sjuksköterskor?

Vi presenterar här en enkeluträkning som visar att landstinget faktiskt skulle kunna tjäna på att öka lönerna med 4000 kronor/mån för sjuksköterskorna i landstinget.

Idag har landstinget 1558 års anställda sjuksköterskor och skulle dessa få 4000 kr i månad mer så skulle kostnaden med sociala avgifter bli 98,7 miljoner kronor för ett år.

Vi säger också att landstinget anställer ytterligare 75 sjuksköterskor med snittlönen 32 335 (4000kr mer än nuvarande snittlön). Med sociala avgifter så skulle det bli 38,4 miljoner.

Det betyder att landstinget skulle få ökade kostnader på ungefär 137,1 miljoner kronor per år. Det kan låta mycket för ett fattigt landsting.

Men.

Landstinget får genast tillbaka 14,6 miljoner i skatteintäkter.

Inför valet 2014 gick Socialdemokraterna bland annat på att minska vårdkostnaderna med 100 000 000 kronor. Detta skulle göras enkelt enligt Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Ewa Back. Men säg att med en ökad bemanning så kan man spara in halva summan. Det är 50 miljoner kronor.

Idag har landstinget landets högsta sjukfrånvaro. Utslaget på samtliga anställda så ligger sjukfrånvaron på 6,6 %, förmodligen är sjukfrånvaron högre bland sjuksköterskor än 6,6 %. Med fler händer kanske sjukfrånvaron kan sänkas till 5,6 % och det innebär en besparing på 7,7 miljoner kronor/år.

Men minskad sjukfrånvaro och fler händer i vården kan även kostnaden för stafettsköterskor sänkas från prognosen på ca 22 miljoner till kanske hälften. Det är en besparing på 11 miljoner.

I år beräknas landstinget köpa vård av andra landsting och företag för motsvarande 186 000 000 kronor. Det är mycket pengar som rinner ut från landstinget främst för att vårdplatser och personal saknas. Med fler anställda och sjukfrånvaro så kan man kanske tänka sig att 1/3 av kostnaden på 186 miljoner kan sparas in, totalt en besparing på 62 miljoner kronor.

Totalt skulle detta innebära att landstinget går cirka 9 miljoner plus på höjningen av sjuksköterskelönerna med 4000 kr/månaden. Detta är givetvis en enkel uträkning och det finns inget som säger att landstinget inte kan avtal att höjningen sker etappvis, under säg två år. Vi har också varit konservativa när vi räknat in ”besparingarna”. Oavsett så kanske detta är något som landstingsledningen borde ägna lite tid och energi åt.

Uträkningen i miljoner kronor,

uträkning