Behovet av självkritik

Av | 12 oktober, 2015

Självkritik är bland det svåraste att ägna sig åt men med jämna mellanrum är det nödvändigt. Hos politiker är det skillnaden mellan en bra politiker som kan erkänna fel och den andra sortens.

Den här intervjun med Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande tyder inte på någon direkt inslag av självkritik.

I intervjun säger Ewa Back,

”JAG har iallfall inte bidragit till förvirringen, det kan jag lova”

Men det stämmer inte. Ewa Back har i högsta grad bidragit till att situationen idag. Frågan har hittills bara behandlats i den nämnd där hon är ordförande.

Om Landstingsrådet Elisabet Strömqvist och vice landstingsrådet Erik Lövgren misslyckades med dialog, kommunikation och den politiska processen så misslyckades Ewa Back med att säkerställa kvalitet och trovärdigheten för processen.

Låt oss granska hur tydlig Ewa Back har varit.

Den 4/8 säger Ewa Back till Tidningen Ångermanland,

”Vi skulle snarare behöva ännu fler vårdplatser för att komma till rätta med de långa köerna. Att lägga ner ett av sjukhusen löser inte landstingets problem.”

Några veckor sedan står hon på en presskonferens och förslår minskade vårdplatser och i praktiken en nedläggning av Sollefteå sjukhus.

Hon hävdar i intervju efter intervju att det akuta omhändertagandet i Sollefteå inte är hotat. Några veckor senare står landstingsrådet Strömqvist och menar att man inte vet hur man ska säkerställa det akuta omhändertagandet om förslagen går igenom.

Den 10/9 tar HSN ett beslut att utreda om hela eller delar av Sollefteå sjukhus ska läggas på intraprenad. Några dagar senare kommer beskedet att beslutet är att gå vidare med nedläggning av BB, Ortopedi, kirurig osv. utan att utredningen är klar.

Med minimalt underlag valde Ewa Back att fortsätta driva processen i nämnden. Hon krävde aldrig att landstingsdirektören skulle göra konsekvensanalyser och presentera ekonomiska analyser innan ett beslut togs. Utan accepterade att ett fåtal tjänstemän ritade den politiska processen där besluten skulle tas först och underlaget anpassas därefter.

Det hela går så långt att Ewa Back i TÅ säger att hon inte behöver begära underlag för att hon
”litar på att tjänstemännen tagit reda på fakta”.

Hon ifrågasatte inte det orimliga att det är 19 länsklinikchefer från Sundsvall som ger förslaget grönt ljus innan några konsekvensanalyser är genomförda.

Eller gav någon vettig förklaring till varför man över en natt svängde i frågan om Ö-viks BB ska läggas ner eller inte.

När allt fler börjar ifrågasätta underlaget och påpekar uppenbara fel såsom att inte ens antalet förlossningar stämmer i det underlag som har tagits fram.

Att de kalkyler som ”kontroll räknats minst 5 gånger” inte existerar. Eller när kalkyler väl presenteras så sågas dem av landstingets egna ekonomer. Inte någon gång under processen väljer Ewa Back att göra halt och ta kontroll över kaoset.

Det är givetvis lätt att peka finger. Men när till och med det egna partiet säger att processen har lämnat mycket kvar att önska så kan det vara bra att stanna och lyssna till.

Vi är många som måste ägna tid åt självkritik. Men det är av absolut största vikt att dem som är förtroendevalda och som ska bära vårt förtroende gör det. Just nu behöver landstingsledningen jobba hårt för att återvinna förtroende och då är självkritik nyttigt.